Familjehem och förstärkt familjehem

Målsättning med familjehemsvården

Målsättningen med varje placering är att barnet ska återvända till sina föräldrar. Detta är dock inte alltid möjligt. Familjehemmet måste därför vara förberett på att placeringen kan bli kortvarig men också på att den varar under barnets hela uppväxt.

Samarbete med föräldrar och socialtjänst

Som familjehemsförälder är du inte ensam om ansvaret för det barn du har tagit hand om. Att vara familjehem är ingen uppgift som man ska eller ens bör klara på egen hand. Tvärtom bygger uppdraget mycket på samarbete. En självklar samarbetspartner är socialtjänsten med familjehemssekreterare och barnets socialsekreterare.

Minst lika viktigt, och en förutsättning för att en familjehemsplacering ska bli bra, är att familjehemsföräldrarna är positivt inställda till samarbete med barnets föräldrar. Familjehemmet ersätter inte de biologiska föräldrarna men fungerar som ett komplement till dem.

Förstärkt familjehem

Förstärkt familjehem innebär att någon vuxen i familjehemmet ständigt finns tillhands i hemmet och alltså inte arbetar på sitt ordinarie arbete under placeringstiden. Det viktiga i det förstärkta familjehemmet är att ge en struktur i vardagen. Denna typ av familjehem kan behövas för både barn, unga och vuxna.

Att vara ett förstärkt familjehem är inte en uppgift som familjen måste klara på egen hand, utan det bygger på ett nära samarbete med socialsekreteraren, socialtjänstens egna familjehemshandledare, behovspersonens sociala nätverk samt andra aktuella aktörer till exempel omsorgen, habiliteringen, psykiatrin, skolan, arbetsförmedlingen med flera.

Familjehem för ensamkommande barn

Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar. De flesta ensamkommande barn som kommer till Sverige är i åldern 14 – 17 år och har flytt ensamma från sitt hemland. Vanliga skäl till flykt är krig eller andra svåra politiska maktkonflikter, risk att tvångsrekryteras till militärtjänst eller risk för tvångsäktenskap. För en del är det hoppet om utbildning och en bra framtid som lett fram till flykten. 

Ensamkommande barn i de lägre åldrarna har oftast kommit i sällskap av vuxna släktingar som blir deras familjehem.

Att vara familjehem för asylsökande ensamkommande barn innebär att man erbjuder ett tryggt hem, känslomässig gemenskap, meningsfull vardag, stöd i skolgång och integration samt i övrigt den omsorg barnet behöver. Tiden som asylsökande upplevs ofta som mycket stressande och oviss och barnet behöver då särskilt stöd för att hantera sin situation. Barnen har upplevt olika svårigheter före och under flykten som påverkar deras mående. Många bär på en djup oro för och saknad efter sin familj och känner sig vilse i världen. 

Asylsökande barn har en god man som fungerar som dess ställföreträdande vårdnadshavare. I uppdraget som familjehem för ensamkommande barn har man ett nära samarbete med främst socialtjänsten och gode mannen men även med skolan och ofta med hälsovården.

Granskad/uppdaterad den 4 januari 2017