Effekterna av de ökade kostnaderna visade sig i delårsbokslutet där lärandenämnden hade ett underskott på -14,4 miljoner kronor. Sedan dess har läget försämrats ytterligare och prognosen pekar mot ett underskott på uppemot 24 miljoner kronor.
Trots att Sveriges ekonomi går bra har kommunerna det tufft. Det beror bland annat på att antalet äldre ökar snabbt och att antalet barn och ungdomar som under några år minskat nu ökar. I och med det stiger kommunens kostnader – i snabbare takt än intäkterna.
Just nu är det lärandeförvaltningen och social- och omsorgsförvaltningen som har den största obalansen i ekonomin. Men alla nämnder och förvaltningar kommer att behöva jobba med en långsiktig ekonomisk anpassning under flera år framöver.
Effekterna av de ökade kostnaderna visade sig i delårsbokslutet där lärandenämnden hade ett underskott på -14,4 miljoner kronor.
- Sedan dess har läget försämrats ytterligare och prognosen pekar mot ett underskott på uppemot 24 miljoner kronor, säger förvaltningschef Ingela Rauhala.
Efter den ekonomiska långtidanalys med perspektiv fram till år 2030 som gjordes för några år sedan har ett antal aktiviteter påbörjats inom kommunen. Exempelvis åtgärder för att sänka sjukfrånvaron, digitalisering (bland annat e-tjänster) och smartare lokalanvändning.
- För att komma till rätta med lärandenämndens negativa avvikelse behöver vi vidta ytterligare besparingsåtgärder, säger lärandenämndens ordförande Gerd Olsson. Det är tuffa men nödvändiga beslut.
En enig lärandenämnd beslutade idag om följande åtgärder:
- Besparingar genom återhållsamhet samt vakanshållande av lediga tjänster under tiden mellan avgång och nyrekrytering.
- Färre antal medarbetare per avdelning men bibehålla mindre barngrupper i förskolan
- Halvering av mottagningsenheten på grund av minskat flyktingmottagande.
- Uppdra till förvaltningschef att göra en skolutvecklingsutredning för skolorna i centrala Hudiksvall för att utröna möjligheten till effektiviseringar på längre sikt.
- För att kunna leverera samhällstjänster av hög kvalitet även framåt måste vi ha en ekonomi i balans, säger förvaltningschef Ingela Rauhala. Därför ligger huvudfokus under den närmaste framtiden på att få ordning på ekonomin.