Trygg hemgång har funnits i Hudiksvalls kommun under ett par år. Först var det bara i vissa områden, men sedan våren 2019 arbetar Trygg hemgång över hela kommunen.
Trygg hemgång kan utformas på olika sätt. I vår kommun har teamet utgjorts av undersköterskor. I huvudsak har insatsen erbjudits kl 7.00 -21.30. De som har fått insatsen har betalat en avgift för hemtjänst respektive hemsjukvård. Den alldeles överväldigande delen av de som har fått hjälp ifrån Trygg hemgång har varit mycket nöjda.
Hur ska Trygg hemgång utvecklas?
Avsikten är nu att göra en rejäl satsning och utveckling av Trygg hemgång, så att alla som kommer hem från sjukhuset och har ett nytt eller ett ökat behov av stöd i hemmet ska få hjälp, stöd och vård från Trygg Hemgång. I denna satsning ingår att:
- andelen undersköterskor nästan tredubblas
- en arbetsterapeut och en fysioterapeut (tidigare benämnt sjukgymnast) kommer att finnas på heltid i verksamheten
- flera sjukskötersketjänster inrättas i Trygg Hemgång
- Trygg Hemgång har egna biståndshandläggare som är med och planerar och beslutar om insatser efter Trygg Hemgång.
- 4-6 jourplatser startas som Trygg Hemgång kan använda och bemanna om det visar sig att det inte riktigt fungerade hemma
Trygg hemgång kommer att vara en utredningstjänst som är avgiftsfri och som kommer att vara ”öppen” 7 dagar i veckan, 24 timmar per dygn.
Vad händer med korttidsplatsningen
Idag finns ett stort antal korttidsplatser, över 50 stycken. Antalet platser ska reduceras och främst vara avsedda för växelvård och avlastning. Under våren ska de 17 platserna (motsvarande finansiering) på Safiren växlas över till tjänster inom Trygg hemgång. Det innebär att det kommer att fattas ett beslut om intagningsstopp senare i vår.
Under våren 2020 har social- och omsorgsförvaltningen ett uppdrag att utreda hur många korttidsplatser som Hudiksvalls kommun har behov av, samt om vissa platser går att omvandla till annan verksamhet. Det kan bli aktuellt att göra en mindre enhet för demenssjuka med beteendemässiga symtom, ett annat område som behöver utredas är hur och var vi ska utföra korttidsvistelse för vuxna med förvärvad hjärnskada.
Att flytta över budgeten som förnärvarande används av Safiren, är i sig inte en besparing. Satsningen - att bygga ut Trygg Hemgång med ett multifunktionellt team (sjuksköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut och biståndshandläggare som är socionomer eller motsvarande) och göra en kraftig utökning av underskötersketjänster kostar mer än vad verksamheten på Safiren kostar.
Varför görs denna förändring?
All forskning visar att äldre personer vill vara hemma i sin invanda bostad – och få sin hjälp där.
Vid utskrivning från sjukhuset ska den enskilde kunna komma hem – eller om det inte går; flytta till ett särskilt boende. Det finns inget i lagstiftningen som föreskriver att kommuner har ansvar för en mellanvårdsform – det vill säga korttidsboende. Safiren, en verksamhet som har en medicinsk kompetens som överstiger den kommunala kompetensen (dvs i betydelsen att det är en medicinsk nivå som överstiger kommunens ansvarstagande). Ett resultat av att kommunen har en verksamhet med så hög omvårdnadskompetens leder till att Safiren blir ett planeringsverktyg för regionens läkare vid utskrivningsprocessen. Det är delvis utan deras (läkarnas) förskyllan. I klartext betyder det att personer som kommer ifrån sjukhuset till Safiren ofta skulle må bäst av att få några dagar till inom sjukvården.
Planeringen för utskrivningen sker huvudsakligen, från kommunens sida, via digitala system/telefoni av sjukhushandläggare och utan att legitimerad personal från kommunen blir inkopplade i utredning och bedömning. Det är på detta sätt social- och omsorgsförvaltningen och regionen har organiserat mottagandet.
Forskningen visar att äldre som kommer in på sjukhus, med relativt hög frekvens, får kortare eller längre örvirringstillstånd. Såväl sjukdom eller trauma som miljöombyte orsakar detta. Att då flytta den äldre till ytterligare en ny plats förstärker snarare än förbättrar sådana tillstånd. I Gävleborg finns det ingen annan kommun som har så många korttidsplatser per invånare, som Hudiksvall. Det finns kommuner i länet som inte har någon sådan plats. Andra kommuner i länet diskuterar att stänga ner ytterligare platser – och de har redan nu betydligt färre än vår kommun.
I andra delar av landet, där denna mer intensiva och utbyggda form redan finns, har resultatet varit överväldigande positivt. Såväl de som får insatsen som deras närstående har varit mycket nöjda. Det har också visat sig att de som har haft insatsen, generellt, har rehabiliterat sig betydligt mer och bättre än de som har varit på korttidsvård. Det innebär i sin tur att behovet av hemtjänstinsatser har minskat för många samt att flera andra har valt att bo kvar hemma istället för att flytta till ett vård- och omsorgsboende.
Hur kommer det att fungera?
Om en person har legat på sjukhus och känner sig osäker på hur det ska gå när hen kommer hem – kan Trygg Hemgång hjälpa. De kan vara hos den enskilde dygnet runt de första dagarna. Där efter kommer de under någon till några veckor tillsammans med den enskilde fram till vilket stöd som passar bäst och skapar trygghet. Individens behov av omsorg och trygghet och dennes förmågor bestämmer hur lång tid teamet är hos henne/honom.
Teamet kan bland annat hjälpa till med läkemedelshantering, hjälpmedel, anpassning, träning och omsorg. Fokus är på att individen får göra det han eller hon själv klarar av att göra och på sitt sätt, i sin hemmiljö. Under tiden som individen har Trygg Hemgång har hen en kontaktperson i teamet.
Vad händer nu?
Nu startar arbetet med att planera satsningen. Enhetschefen för Trygg hemgång, Therese Persson kommer att leda arbetet med att utveckla Trygg hemgång, och kommer även framledes att kvarstå som enhetschef. Rekryteringen av medarbetare är steg ett, så att de också kan vara med i planering och utformning. Information om hur den processen går till kommer efter helgerna.