Denna nyhet är äldre än 12 månader och kan innehålla information som inte längre är aktuell.

Röjningspråm med kran som lyfter sjunktimmer. Sjunktimret lastades till pråm och kördes in till land inför vidaretransport till mottagningsanläggning.

Röjningspråm med kran som lyfter sjunktimmer. Sjunktimret lastades till pråm och kördes in till land inför vidaretransport till mottagningsanläggning.

Håstaholmen miljösanering - etapp 2

Under perioden 2015–2016 åtgärdades föroreningar i mark på Håstaholmen inom projektet Håstaholmen miljösanering. Den primära föroreningen för åtgärden var dioxiner/furaner med ursprung i den träskyddsbehandling som utfördes inom området under mitten på 1900-talet. Totala kostnaden för projektet uppgick till 50,5 miljoner kronor och finansierades med statliga bidrag samt med medel från Holmen AB.

Projektet Håstaholmen etapp 1 följdes sedan av avhjälpande åtgärder avseende dioxinföroreningar i havsediment kring Håstaholmen under namnet Håstaholmen miljösanering etapp 2. I juni 2020 avslutades muddringsentreprenaden som var en viktig del i projektet. Arbetet bestod först av röjning av bottenhinder såsom sjunktimmer, bakved och skrot detta för att underlätta framdriften av muddringsarbetet.

Muddring av sediment

I november 2019 påbörjades muddring av sediment. Muddringsarbetet utförde som sugmuddring vilket innebär att mudderverket suger och pumpar upp sedimenten till avvattningsytan och in i geotuberna. Under entreprenadarbetet visade miljökontroll av muddrade ytor på ytterligare föroreningar i djupare sediment. Detta ledde till kompletterande muddring och den totala mängden muddrat sediment slutade på 16 200 m3.

Mudderverk av modell Watermaster. Mudderverket suger och pumpar upp sediment till avvattningsytan och in i geotuberna.

Mudderverk av modell Watermaster. Mudderverket suger och pumpar upp sediment till avvattningsytan och in i geotuberna.

I dagsläget avvattnas muddermassorna i geotuber på den för ändamålet anlagda avvattningsytan (Foto 3). En geotub fungerar likt ett filter som silar vattnet genom tuben men behåller grövre partiklar på insidan. Genom tillsats av flockningsmedel binds små partiklar samman till större flockar och på så sätt kan även de mindre partiklarna avskiljas. Detta innebär att efter filtrering genom geotub och kontroll genom provtagning så är det ett rent vatten som släpps ut från området.

Geotuber på avvattningsytan. Nederst i bilden syns utlopp från avvattningsytan med tillhörande skyddsskärm. I bakgrunden ligger Hudiksvalls järnvägsstation.

Geotuber på avvattningsytan. Nederst i bilden syns utlopp från avvattningsytan med tillhörande skyddsskärm. I bakgrunden ligger Hudiksvalls järnvägsstation.

Mätningar i november 2020 visade på en minskning av volymen i geotuberna med ca 25%. Genom att låta tuberna frysa in under en vintersäsong uppnås tjälbildning vilket gör att materialet släpper ytterligare vatten vid upptining. Detta bidrar till ett mer kostnadseffektivt omhändertagande. När avvattningsprocessen bedöms färdig kommer tuberna att öppnas. Därefter följer transport till mottagningsanläggning vilket sker under hösten 2021. Ytan som använts för avvattning kommer därefter att återställas för fortsatt exploatering av Kattvikskajen till bostadsområde.

I figuren nedan visas de områden där muddring skett. Fokus för åtgärderna har varit de områden där det förelåg störst risk för spridning av föroreningar (A1, A2 och B1).

Flygfoto över Håstaholmen. Röda streckade linjer visar de olika arbetsområdena under projektet.

Flygfoto över Håstaholmen. Röda streckade linjer visar de olika arbetsområdena under projektet.

Under utredningsskedet (2017) utfördes provtagning av sediment och ytvatten. Denna provtagning upprepades efter att muddringsarbetet avslutats sommaren 2020. Resultaten av provtagning i ytvatten visas i Diagram 1.

Diagram 1. Jämförelse mellan passiv provtagning i ytvatten utförd 2017 och 2020. En tydlig skillnad i halter dioxin före och efter muddring kan utläsas i provpunkterna inom respektive arbetsområde.

Diagram 1. Jämförelse mellan passiv provtagning i ytvatten utförd 2017 och 2020. En tydlig skillnad i halter dioxin före och efter muddring kan utläsas i provpunkterna inom respektive arbetsområde.

I diagrammet går att utläsa en skillnad i halter biotillgängligt dioxin före och efter åtgärd. Detta visar på att halterna av biotillgängligt dioxin har minskat betydligt efter åtgärd. Efter att muddermassorna transporterats bort kommer projektet sammanfattas i en slutrapport. Slutrapportens syfte är att beskriva projektets genomförande och vilka resultat som uppnåtts samt fånga upp erfarenheter från projektet.

Hudiksvalls kommun och Holmen AB har i samråd låtit utföra åtgärderna. Projektets budget uppgår till 39 MSEK och finansieras med statliga bidrag samt med medel från Holmen.

Har du frågor?

Jonas Rasmusson, Hudiksvalls kommun, 0650-194 00

Johan Nordbäck, Structor Norr AB, 070-191 68 20