Frågor & svar

Varför finns inte Studie- och yrkesvägledningens organisation med i utredningen?

I det här skedet har man valt att avgränsa utredningen så att den inte behandlar studie- och yrkesvägledningens organisation, som också jobbar mot gymnasiet och vuxenutbildningen.

Vad gör kommunen för att bli en attraktiv arbetsplats för behöriga lärare?

Vi jobbar hårt för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att ha en god arbetsmiljö för alla våra medarbetare i Hudiksvall kommun. Arbetsmarknaden är rörligare idag vilket gör att konkurrensen om medarbetare är stor, både för oss som kommun och för privata företag. Det, i kombination med att behovet av behöriga lärare i hela Sverige är betydligt större än antalet som finns och som kommer finnas framöver gör att konkurrensen om behöriga lärare är väldigt stor. Det här är ett arbete som ständigt pågåt. Några exempel på vad vi gör:

  • ser över arbetsuppgifter som finns på skolorna idag och hur vi eventuellt kan fördela om det för att de som är behöriga lärare ska få ägna mer tid åt det som de har utbildat sig för att göra; att undervisa
  • erbjuder karriär och utvecklingsmöjlighet. Där ingår även möjligheten att göra en löneutveckling när man är med och bidrar till verksamhetens utveckling. Det går bland annat att bli mentor till nyexaminerade lärare, handledare för studenter som praktiserar på våra skolor, förstelärare som driver utvecklingsprojekt både på den skola där de arbetar idag och på andra kommunala skolor i kommunen, bedriva forskning om något som våra medarbetare själva på skolorna har uttryckt att det finns ett behov av
  • erbjuder flyttbidrag för behöriga lärare som flyttar hit från en annan kommun och stannar hos oss i minst ett år
  • nyexaminerade lärare kan få en mentor under sitt första år för att de ska kunna växa in i sin roll som lärare. Vi tror att det gör att de känner sig tryggare och säkrare i sitt arbete, vilken är en förutsättning för att man ska vilja stanna kvar inom yrket
  • tillsammans med närliggande högskolor och universitet tittar vi på hur det kan bli mer lockade att studera till lärare och vad vi som kommun kan göra för att studenter ska välja just vår kommun efter studierna
  • tillsammans med Gävleborgs nio andra kommuner besöker vi flera mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet runtom i Sverige för att träffa studenter och marknadsföra oss som arbetsgivare. Där för vi också dialog med studenter för att se vad de tycker är viktigt när de ska välja arbetsgivare, vad värdesätter dem?
  • jobbar med kollegialt lärande. Det innebär att hitta olika forum för lärare och andra yrkesgrupper inom skolan att träffas och underlätta samarbeten på och mellan skolorna. Många lärare, precis som många andra yrkesgrupper, uppger att arbetsmiljön blir bättre och jobbet roligare när man har fler kollegor att lära av och få stöd ifrån

Vi ser också över hur vi kan jobba mer effektivt med nya arbetssätt och ny teknik, bland annat inom utvecklingsprojektet Vässa skolan http://www.vassaskolan.nu/länk till annan webbplats

I grundskolan har vi också gjort en satsning för att höja likvärdigheten i våra grundskolor. Vi har en utvecklingsledare som tillsammans med grundskolans verksamhetschef ska skapa förutsättningar för rektorerna som pedagogiska ledare att kunna utveckla sina medarbetare och skolor. Ambitionen är att arbetet ska skapa skillnad i vårt sätt att arbeta med eleverna och höja kvalitén på utbildningen ytterligare.

Vad händer om vi inte gör något?

Risken är stor att vi inte kan garantera eleverna den kvalité på utbildningen som de har rätt till. Det är i första hand inte en kostnadsfråga. Den största utmaningen är att få tag i legitimerade lärare som vill jobba på mindre skolor och vara kvar där på längre sikt. Det är ett problem som man kan se över hela landet och trenden har sett ut så under ett antal år. Det som ytterligare försvårar situationen är stora pensionsavgångar de närmaste åren och att antalet studerade vid lärarutbildningarna inte räcker till.

Vilka riktlinjer fick utredaren av den parlamentariska gruppen?

Utredningen ska ge ett beslutsunderlag för framtida skolstruktur. Målet är att skapa en hållbar skolstruktur inom grundskolan för en överskådlig framtid oavsett politisk majoritet och skapa bästa möjliga förutsättningar för elever och personal. Andelen behöriga lärare ska öka. Följande faktorer ska beaktas:

  • Samhällsekonomiska konsekvenser ur landsbygds- och samhällsutvecklingsperspektiv
  • Hur skolans förutsättningar påverkas av att bedriva en kvalitativ och resurseffektiv verksamhet utifrån gällande och kommande styrdokument
  • Möjligheten att bevara förskoleklass-årskurs 3 på varje ort
  • Beskriva hur indelningen i årskurser ska se ut
  • Införa enbart flerparallelliga enheter i centrala Hudiksvall
  • Uppnå en ökad lärarbehörighet
  • En effektivare organisation av elevhälsan som gynnar eleverna
  • Minskade kostnader för både skolskjutsar och verksamhetsresor
  • Kan distansteknik bidra positivt till att uppnå syftet
  • Användning av lokaler som blir över

Jag vill att ni redovisar siffror för varje skola

I utredningen finns bland annat uppgifter om antal elever och uppgifter om legitmerade lärare per skola (observera att legitimerade lärare avser grundskola, bemanning på förskoleklass och fritids ingår inte). Dokumentet hittar du på hudiksvall.se/skolstruktur.

På Skolverkets webbplats hittar du också statistik för skolor.

Blir det inte ökade kostnader om man måste bygga om lokaler och ha mer skolskjuts?

På kort sikt kan det uppstå kostnader för om- eller tillbyggnad av lokaler men i ett längre perspektiv bedöms kostnaderna bli betydligt lägre. Det beror på att lokaler som inte används kan avyttras och framför allt att man kan jobba mer effektivt med personalbemanning. Eftersom det redan idag är en stor andel elever som åker skolskjuts är kostnadsökningen begränsad.

På vilket sätt leder att lägga ner skolor till att vi får fler behöriga lärare?

Vi har många duktiga lärare som gör ett jättebra jobb på våra skolor. Men på sikt ser vi att det blir allt svårare att få tag i behöriga lärare och då kommer det att slå framför allt mot de mindre skolorna, bland annat för att många söker sig till skolor där det finns fler kollegor.

Hur ska folk vilja bo på landsbygden om det inte finns några skolor?

Det här är jättesvåra frågor och beslut eftersom skolor självfallet är viktiga för landsbygden. Men ännu viktigare är dock att vi kan garantera våra barn en utbildning med hög kvalitet.

Kan man få se utredningen i sin helhet?

Det finns en länk till dokumentet på hudiksvall.se/skolstruktur

Har kraven när det gäller behöriga lärare ändrats sedan förra skolutredningen?

Grundregeln är alla lärare ska ha legitimation och vara behöriga. Ibland måste man göra undantag, om man inte får tag i en sådan lärare. Men för att garantera kvalitén på undervisningen måste man då ha legitimerade lärare för stöd för obehöriga lärare. Och obehöriga lärare får enligt lag inte tillsvidareanställas.

Kan inte nedläggning av skolor leda till att vi tappar elever till andra kommuner och fristående skolor?

Det är klart att den risken finns. Men kommunen måste ha fokus på att kunna garantera eleverna en utbildning med hög kvalité.

Hur har ni tänkt för barnen som har särskilda behov och som till exempel behöver små grupper?

Gruppernas storlek har inte att göra med skolans storlek. Även större skolor har en skyldighet att organisera undervisningen så att det utgår från den enskilde elevens behov.

I Ede skola är vi redan trångbodda, hur ska vi få plats med fler elever?

Nu har vi fått förslag på möjliga lösningar. Det blir först i nästa steg som man får titta närmare på hur de skollokaler som ska användas bör utformas för att kunna ta emot de elever som blir aktuella.

Vad har utredningen kostat?

Hudiksvalls kommun ville ha en oberoende utredning och gjorde därför en upphandling av extern utredare. Utredningen har kostat 188 000 kronor.

Varifrån kommer uppgifterna om bemanning? Hur har man räknat? Uppgifterna stämmer inte till exempel när det gäller Friggesund!

Uppgifterna om bemanning kommer från lärandeförvaltningens verksamhetssystem som plockar uppgifter om legitimerade lärare från personalsystemet. Det sker för tillfället en gång per termin, i september och februari. Underlaget till utredningen bygger på septembersiffrorna.

Andelen behöriga lärare på en skola växlar över tid och kan se olika ut under höstterminen jämfört med vårterminen. Andelen behöriga lärare är en av många faktorer som utredaren tittat på men det viktiga är att utredningen tar sikte på en skolorganisation som är hållbar över tid, för morgondagens skola.

I september 2018 fanns det följande bemanning i Friggesund enligt personalsystemet (Observera att detta gäller grundskola, bemanning på förskoleklass och fritids ingår inte):

  • 2 st tillsvidareanställda legitimerade lärare grundskola 1-3
  • 1 st tillsvidareanställda legitimerad lärare grundskola åk 4-6

Dessa 3 är behöriga i grundskolan 1-3 resp 4-6

  • 6 st visstidsanställda obehöriga lärare i grundskolan.

Dessa 9 personer ger 33 % legitimerade lärare vid just detta tillfälle. Men andelen legitimerade lärare förändras naturligtvis om någon slutar eller börjar. Speciellt på en mindre enhet påverkar det procentandelen mycket.

Utmaningen för alla våra skolor är att få tag i legitimerade lärare. Utredaren konstaterar att det finns en tendens att det är svårare att rekrytera till mindre enheter eftersom många gärna söker sig till arbetsplatser där det finns flera ämneskollegor.

Vilken andel behöriga lärare har Svågadalens skola?

Så här såg det ut i februari 2019 (alltså ett halvår senare än de uppgifter som finns i utredningen):

Svågadalens skola har 20 elever i årskurs 1-6 och tre lärare, varav två legitimerade lärare för årskurs 1-6. Alltså är andelen legitimerade lärare 67 %.

Varför har inte utredaren varit i kontakt med personalen på berörda skolor?

Utredaren har förutom olika nyckelpersoner träffat de fackliga företrädarna.

Har alla skolor utretts? Varför redovisas bara siffror om vissa skolor?

Utredaren har i sitt arbete utgått från kommunens samtliga skolor men har valt att i slutrapporten beskriva de skolor som omfattas av de olika förslagen.

Kan man få se hur behörigheten ser ut på samtliga skolor?

Uppgifter om legitmerade lärare per skola finns i utredningen. Dokumentet hittar du på hudiksvall.se/skolstruktur. Observera att detta gäller grundskola, bemanning på förskoleklass och fritids ingår inte.

Andelen behöriga lärare på en skola växlar över tid och kan se olika ut under höstterminen jämfört med vårterminen. Andelen behöriga lärare är en av många faktorer som utredaren tittat på men det viktiga är att utredningen tar sikte på en skolorganisation som är hållbar över tid, för morgondagens skola.

Är inte trygghet, trivsel och lugn och ro också viktigt?

Alla eleverna har rätt att känna sig trygga och må bra i skolan och det jobbar alla våra skolor aktivt med. Vad som får en att må bra kan vara lite olika, någon trivs bäst i en liten grupp medan en annan har lättare att hitta kompisar där det finns fler att välja bland.

Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för att en elev ska lyckas i skolan är kunniga och behöriga lärare. I en mindre skola är det generellt sett svårare att upprätthålla kvalitén över tid.

Varför har kommunen beställt en utredning av skolstrukturen?

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för en skola med hög kvalité, där alla kan komma vidare. Då måste vi bland annat öka andelen behöriga lärare.

Hur har utredningen gått till?

Utredaren har tagit del av ett omfattande bakgrundsmaterial - statistik, redovisningar, årsbokslut. Utredaren har också träffat bland annat chefer, rektorer, representanter för facken samt ansvariga för kommunens fastigheter.

Vad föreslår utredaren?

Utredaren föreslår ett antal möjliga lösningar.

Kommer alla förslag att genomföras?

Det vet vi inte. Vi har fått ett antal förslag på hur man skulle kunna göra. Nu är vi inne i en process där vi samlar in synpunkter som sedan ska vägas in i det slutliga förslaget till beslut.

Vem bestämmer om hur det ska bli?

Ska någon skola läggas ner är det kommunfullmäktige som fattar beslut. Mindre förändringar inom befintliga skolor beslutar i huvudsak lärandenämnden om.

Kan det bli så att inget görs i slutändan?

Det är våra förtroendevalda som har att ta ställning till hur skolstrukturen ska se ut i kommunen och hur besluten kommer att bli vet vi inte idag.

Kan jag lämna synpunkter?

Var kan jag läsa mer?

Jag jobbar i skolan - vart ska jag hänvisa elever och föräldrar som har frågor?

Kommer min skola att läggas ner?

Det vet vi inte än. Nästa steg är att samla in synpunkter som sedan ska vägas in i det slutliga förslaget till beslut. Ambitionen är att det inte ska dra ut på tiden alltför länge.

Hur påverkar storleken på skolan kvalitén?

Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för att en elev ska lyckas i skolan är kunniga och behöriga lärare. I en mindre skola är det generellt sett svårare att upprätthålla kvalitén över tid. Du kan läsa mer om det i utredningen som du hittar här:

Hur vet ni att det är svårare att få behöriga lärare på mindre skolor - på vår skola har vi jättebra lärare?

Vi har många duktiga lärare som gör ett jättebra jobb på våra skolor. Men på sikt ser vi att det blir allt svårare att få tag i behöriga lärare och då kommer det att slå framför allt mot de mindre skolorna, bland annat för att många söker sig till skolor där det finns fler kollegor.

Hur kan ni påstå att det blir bättre? Mitt barn som går i lågstadiet får betydligt längre restid till skolan!

Vi vill kunna erbjuda en så bra utbildning som möjligt. Att det i vissa fall kan det innebära längre resväg kan vi inte komma ifrån men vi ska naturligtvis göra allt som går för att minimera de nackdelarna.

Blir det inte dyrare med mer skolskjutsar?

Så kan det bli. Men färre skolor skulle även innebära lägre lokalkostnader.

I dag har vi också stora kostnader för verksamhetsresor, till exempel när elever skjutsas till andra skolor för lektioner i språk, slöjd eller hem- och konsumentkunskap.

Hudiksvall har dyrare skolskjutsar än jämförbara kommuner – kommer ni att spara in på det så att inte alla elever får skolskjuts?

Det här innebär att vi kommer att se över logistiken, inte att vi ändrar i reglerna om vilka som får skolskjuts.

Kommunen pratar om att landsbygden ska leva, ändå föreslår ni att lägga ner skolor – hur går det ihop?

Det här en jättesvår fråga som många kommuner sliter med och det är aldrig lätt att fatta beslut att ta bort en skola. Alla barn och ungdomar har dock rätt till en bra utbildning, oavsett var i kommunen man bor.

Vore det inte bättre att använda pengarna till att höja kvalitén i de skolor vi har än att lägga ner skolor när det innebär stora investeringar?

Varje kvadratmeter kostar pengar. Genom att slå ihop skolor kan man använda lokalerna mer effektivt vilket på sikt kan vara ekonomiskt lönsamt. Vi vill hellre lägga pengar på sådant som direkt kommer eleverna till del, till exempel personaltäthet, i stället för på lokaler.

Kommer elever och föräldrar att kunna påverka om det blir så att någon skola läggs ner och eleverna ska flyttas?

I alla förändringar är vår ambition att ha en bra dialog, även nu. Hur det ska gå till måste vi få återkomma med när eventuella beslut är fattade.

Tyck till om sidan

Skicka en kommentar till innehållsansvarig!




Skriv ut

Kontakt

Hudiksvall ska bli Sveriges bästa kommun att leva och verka i – med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050