Hållbarhet

Det pågår stora och snabba förändringar globalt och lokalt i samhället och miljön. Tex ser vi i vår kommun omotiverade skillnader mellan olika grupper i befolkningen gällande hälsa och utvecklingsmöjligheter, stora halter av dioxin i fisken och ett för stort koldioxidutsläpp. Vi behöver tillsammans lösa problemen och förebygga att nya kommer till. Hur vi jobbar i verksamheterna och politiska beslut bidrar till detta genom att åstadkomma steg i rätt riktning.

Vad är hållbarhet?

Begreppet hållbar utveckling slog igenom och med publiceringen av Brundtlandrapporten 1987; framtagen under ledning av Gro Harlem Brundtland, Norges första kvinnliga statsminister och under flera år generaldirektör för Världshälsoorganisationen. Rapporten skrevs på uppdrag av FN och fick avgörande betydelse för miljötoppmötet i Rio de Janeiro 1992, slår fast följande:

»En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.«

De flesta tänker ofta på klimat och miljö, både när de hör termen hållbar utveckling och den ovanstående definition, men i själva verket är miljö bara en del av innebörden. Hållbar utveckling delas in i tre olika områden: ekologisk, ekonomisk och social.

Ekologisk hållbarhet

Hushålla med jordens resurser och förstör inte miljö och klimat för kommande generationer.

Ekologisk hållbarhet innebär att långsiktigt bevara jordens, vattnens och ekosystemets produktionsförmåga. Ekosystemet definieras av planetens gränser, det vill säga de hållbara gränserna för allt liv på jorden. Ekosystemets tjänster, t ex biologisk mångfald, pollinering, matproduktion och olika reningsprocesser, måste bevaras. Men ekosystemet utsätts för många påfrestningar, bland annat föroreningar, energiproduktion, buller, klimat- och miljöpåverkan. Långsiktig ekologisk hållbarhet är utgångspunkten när det gäller hanteringen av produkter, produktion, resurser samt klimat- och miljöpåverkan.

Ekonomisk hållbarhet

Att inom de ramar som naturen tillåter främja människors grundläggande mänskliga rättigheter. Till exempel genom att motverka fattigdom och främja tillväxt utan att det har negativ inverkan på den ekologiska eller den sociala hållbarheten.

Ekonomisk hållbarhet är en integrerad del av hållbarhet och innebär att använda, vårda och underhålla resurser, såväl mänskliga som materiella, för att skapa långsiktigt hållbara värden genom bättre utnyttjande, återanvändning samt återvinning av såväl förnyelsebara resurser som icke förnyelsebara resurser. Med andra ord ska det hushållas med ändliga resurser i dag så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda. Att leva på ”avkastningen” av jordens tillgångar och inte förbruka dem. Långsiktig ekonomisk hållbarhet handlar om det nuvarande och det framtida värdet av naturresurser så som dricksvatten, investeringar, konsumtion, marknader och den globala ekonomin.

Social hållbarhet

Att ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget.

För att social hållbarhet ska bli relevant bör det tydligare definieras och omsättas i praktiken utifrån de behov och förutsättningar som kan finnas på lokal, regional respektive nationell nivå. Kommuner, landsting/regioner och staten bär alla, genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Näringslivet, civilsamhällets organisationer och akademin har också viktiga roller.

En förenklad definition av social hållbarhet är att man planerar för ett samhälle, en stad eller en kommun där människor med olika bakgrund och livssituation kan samverka, arbeta, bo och leva.

Hudiksvalls kommun har beslutat att ta avstamp i den vetenskapliga definitionen, ”Hållbarhetsprinciperna”. De bildar det ramverk som hjälper oss att ta fler steg i rätt riktning.

Vad gör vi?

Arbete med inriktning på hållbarhet har bedrivits i kommunen under lång tid. Bilden illustrerar ett axplock av pågående arbete (2017).

Illustration

Hudiksvall är sedan 2002 ekokommun och har i och med det beslutat att hållbarhetsprinciperna ska beaktas i alla beslut. Genom att delta i forskningsprojektet Hållbar kommun- och regionutveckling utvecklar vi sätt att tillämpa hållbarhetsprinciperna vid beslutsfattande.

Hudiksvalls kommun har tagit fram ett hållbarhetsraster. Rastret består av två delar. Dels en checklista för förtroendevalda inför politiska beslut, dels ett stöd för hållbarhetsbedömning. Det kan användas som ett verktyg för ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart beslutsfattande eller för att kvalitetssäkra en verksamhet utifrån hållbarhetsperspektiven.

Det här ska vi som jobbar i Hudiksvalls kommun sträva efter:

  • Vision och övergripande mål
    Kommunens övergripande mål genomsyras av hållbarhet. Ett av kommunfullmäktiges verksamhetsmål är att bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet - Vision och mål
  • Strategi för miljömålsarbete 2015-2020
    Fokus för Hudiksvalls miljöarbete är de miljökvalitetsmål som berör Biologisk mångfald, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Kommunen har även särskilt ansvar för målet om God bebyggd miljö. Läs mer i strategin på kommunens hemsida - Strategi för miljömålsarbete
  • Energi- och klimatstrategi
    Beslut har tagits om att minska energianvändningen, minska användningen av fossil energi samt om ökad användning av förnyelsebar energi. Kommunorganisationen ska vara fossilfri 2025. Läs mer i strategin på kommunens hemsida - Energi- och klimatstrategiPDF
  • Jämlik styrning - jämställdhetsintegrering
    Protokollsutdrag: KF 2017-04-24 §57 Barns och ungas delaktighet i kommunala beslutsprocesserPDF
    Kommunens tjänster och arbete för en attraktiv livsmiljö ska omfatta alla invånare på ett likvärdigt sätt utifrån geografi, kön och socioekonomisk bakgrund. Ett första steg är att redovisa och analysera relevanta indikatorer utifrån kön.
  • Barns och ungas delaktighet
    Barn och ungas delaktighetPowerpoint
    Kommunfullmäktige har gett alla nämnder i uppdrag att öka barns och ungas delaktighet i sina beslutsprocesser med utgångspunkt i barns och ungas vardagsmiljöer. Särskilt fokus ska läggas på målgruppen som upplever låg grad av delaktighet. En handlingsplan som beskriver det samordnade arbetet hittar du här.
  • Budget 2018
    Budget 2018
    Kommunfullmäktige har beslutat om ett flertal steg i hållbar riktning under 2018. Bland annat ska ett hållbarhetsraster tas fram som nämnderna kan använda i beslutsprocessen, arbete med HBTQ- och integrationsfrågor ska synliggöras och en bilpool för allmänheten initieras.

Goda exemelpel på hållbarhet

Hudiksvalls kommun har flera goda exempel på hur vi arbetar med hållbarhet. Här har vi samlat några.

Nationella styrdokument, globala målen etc

Nationella folkhälsomål:

Nationella miljökvalitetsmål:

Agenda 2030 och de globala målen:

En bra beskrivning av hur vi ska arbeta för att uppnå Agenda 2030 presenteras i denna film.

Nyckeltal och indikatorer

Som medlem i Sveriges ekokommuner följer vi årligen upp 12 gröna nyckeltal.

Nationell uppföljning av Agenda 2030 finns sammanställt i den gemensamma databasen KOLADA (tidigare Kommun och Landstings Databasen) som drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser.

Några av indikatorerna redovisas både som grönt nyckeltal och som Agenda 2030 indikator i KOLADA. Då varje kommun har skilda förutsättningar är det svårt att göra en direkt jämförelse mellan kommuner. Indikatorerna ger en vägledning gällande inom vilka områden vi ligger i framkant respektive områden som vi inte kommit lika långt inom. Det är viktigt att se på den egna utvecklingen och nyttja de kommuner som har kommit långt som inspiration för vidareutveckling.Mer information hittar du i kommunens årsredovisning

I kommunens årsredovisning följer vi upp några indikatorer som också är kopplad till vårt övergripande mål Attraktiv och hållbar livsmiljö samt verksamhetsmålet Bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Tyck till om sidan

Skicka en kommentar till innehållsansvarig!




Skriv ut

Kontakt

Bildlänk till Gröna nyckeltal
Bildlänk till goda exempel på hållbarhet.

Hudiksvall ska bli Sveriges bästa kommun att leva och verka i – med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050