Biblioteksplan 2021-2024

Inledning

Varje kommun i landet ska i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) ha en biblioteksplan som ska fungera som ett strategiskt styrdokument för biblioteksverksamhetens utveckling i kommunen. Den plan som nu utarbetats gäller för åren 2021-2024 och ersätter den tidigare som gällde för åren 2016-2019 med förlängning tom 2020. Kultur- och fritidsnämnden och Lärandenämnden ansvarar för biblioteksplanens genomförande.

Biblioteksplanen har som central utgångspunkt Hudiksvalls kommuns visionsarbete, ansvariga nämnders verksamhetsplan, kommunens kulturpolitiska viljeinriktningar samt den regionala biblioteksplanen.

Nationella styrdokument och internationella riktlinjer för biblioteksverksamheten utgör också viktiga utgångspunkter i arbetet med biblioteksplanen, såsom:

  • Unescos och IFLA:s folk- och skolbiblioteksmanifest
  • FN:s barnkonvention
  • Bibliotekslagen (SFS 2013:801)
  • Skollagen (SFS 2010:800)
  • Skolinspektionens krav på skolbibliotek

I dessa dokument tydliggörs folk- och skolbibliotekens uppdrag och prioriterade målgrupper.

Folkbibliotekens uppdrag är att:

  • Bidra till att intresset för läsning och litteratur ökar
  • Främja intresset för bildning
  • Främja tillgång till information och utbildning
  • Producera kulturell verksamhet
  • Bidra till att digital information blir tillgänglig

Folkbibliotekens prioriterade målgrupper är:

  • Barn och unga
  • Nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska
  • Personer med funktionshinder

Biblioteksplaneprocessen

Kultur och fritidsnämnden uppdrog 2019-09-18 åt förvaltningschefen att en ny biblioteksplan skulle tas fram. Uppdraget delegerades till bibliotekschefen som utförde arbetet med hjälp av tillfälliga arbetsgrupper i personalen.

2019-09-18 beslöt Kultur- och fritidsnämnden att förlänga giltigheten för innevarande biblioteksplan.

Biblioteksplanen 2021-2024 antogs av Kultur och fritidsnämnden 2020-12-14.

Krisledningsnämndens arbetsutskott för Lärandenämnden 2021-01-21.

Hudiksvalls bibliotek, grundläggande förutsättningar

År 2019 hade Hudiksvalls kommun 37 607 invånare fördelade på tio tätorter. Cirka 40% av kommunens invånare är bosatta i centrala Hudiksvall och resterande 60% fördelas på övriga nio tätorter och landsbygden. Befolkningstätheten är 15 invånare per kvadratkilometer och medelåldern 44,5 år, att jämföra med 41,2 år för hela riket. 26,6% har läst någon form av eftergymnasial utbildning, jämfört med 34,4 i riket.

Hudiksvalls Kommun står inför en utmaning som handlar om att minska kostnaderna genom effektivisering då skatteunderlaget under ett antal år framöver kommer att minska kraftigt. Strävan är samtidigt att öka kundnyttan och förbättra kvaliteten på kommunens tjänster.

Hudiksvalls folkbibliotek består av ett huvudbibliotek, ett mobilt bibliotek och sex integrerade folk- och skolbibliotek i Bjuråker, Delsbo, Enånger, Iggesund, Näsviken och Sörforsa. Samt ett gymnasiebibliotek beläget i Bromangymnasiet.

Lärandenämndens skolbibliotek, grundläggande förutsättningar

De flesta skolbibliotek är organiserade under lärandenämnden. En skolbibliotekarie är anställd för några av de större 7-9 skolorna samt vid vissa F-6 enheter. I övrigt så bemannas skolbiblioteken av lärare som har utrymme i sina tjänster på 20-50 % beroende av skolornas storlek. Verksamheten vid några av lärandenämndens skolbibliotek kompletteras med besök av det mobila biblioteket. Nätverksträffar genomförs för lärare som ansvarar för biblioteken och skolbibliotekarie vid lärandenämndens skolbibliotek ett par gånger per termin. Ansvarig för dessa träffar är lärandenämnden. Vid dessa träffar diskuteras och planeras för t ex gemensamma läsfrämjande och kompetenshöjande insatser.

Fokusområden

Fokus kvalitet och effektivisering

Med anledning av framtida minskade skatteintäkter har Hudiksvalls Kommun formulerat ett nytt mål: Effektivisering genom behovsstyrd digitalisering.

För biblioteket innebär det att vi satsar på digital teknik som bidrar till bättre stabilitet, högre kvalitet och minskade kostnader. Biblioteket strävar efter utveckling genom ständiga förbättringar för att:

  • Utöka bibliotekets öppettider med hjälp av självserviceteknik
  • Utöka tillgängligheten till alla delar av biblioteksverksamheten
  • Mer tid kan läggas på aktiv omvärldsspaning och fortbildning
  • Mer riktade insatser kommer låntagarna till godo
  • Nå nya målgrupper
  • Utveckla metoder för medborgarinflytande

Fokus medier och läsfrämjande

Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Bibliotekens utbud ska finnas i olika format och uppvisa en stor bredd. Biblioteket ska förmedla andra konst- och kulturuttryck än de som finns i tryckt text, till exempel musik, film och spel.

Hudiksvalls bibliotek köper idag aktivt in nya medier till alla enheter. Urvalet sker utifrån personalens professionella bedömning av lokala och aktuella behov, utgivning, allsidighet och kvalitet, samt efterfrågan från låntagarna. Gävleborgs samarbetsnätverk Helgebibliotekens Medieplan och Mediepolicy är utgångspunkter för arbetet med medier.

I sitt arbete med bibliotekets medier ska Hudiksvalls bibliotek:

  • Ha god omvärldsbevakning
  • Skapa struktur och rutindokument för medieinköp och hantering av mediebeståndet
  • Utarbeta en medieplan för kommunens bibliotek
  • Vidareutveckla arbetet med bokcirklar i samarbete med till exempel Folkteatern, Bio kontrast och andra aktörer
  • Vidareutveckla arbetet med bokcirklar bland annat i anslutning till kulturprogram
  • Utforska metoder för att arbeta med fokusgrupper och nå nya låntagare
  • Utforska metoder för läsfrämjande insatser

Fokus barnrätt

FN:s konvention om barnets rättigheter är svensk lag från den 1 januari 2020. Barnrättsprövning ska ske inför varje beslut som gäller budgetfördelning eller verksamhetsförändring. Biblioteket ska säkerställa att barnens röster blir hörda i frågor som rör dem. Till gruppen barn räknas varje människa som är under 18 år.

I sitt arbete med barns rättigheter ska Hudiksvalls bibliotek:

  • Fortlöpande kartlägga hur målgruppen barn ser ut i kommunen
  • Se till att all personal har kunskap om barnkonventionen
  • Utveckla metoder för barn och ungas medinflytande när verksamheten planeras och utvecklas
  • Säkerställa att barn prioriteras i resurstilldelning när det gäller programbudget, medieinköp, lokaler och personalens arbetstid
  • Utveckla metoder för att nå de minsta barnen

Fokus tillgänglighet

Människor har rätt att fungera i olika situationer, oavsett funktionsnedsättning och oavsett vilka hinder som finns i samhället. För att möjliggöra att personer med funktionsnedsättning kan använda bibliotekens resurser på samma villkor som andra ska Hudiksvalls bibliotek:

  • Årligen tillgänglighetsinventeras ur ett nytt perspektiv. Detta avser tillgänglighet till lokaler såväl som medier och övrigt utbud. Brister som upptäcks ska sedan åtgärdas enligt en speciellt upprättad plan.
  • Skapa ett skyltprogram för att göra biblioteksmiljön mer tillgänglig och lättnavigerad
  • Fortsätta utveckla konceptet Boken kommer, för att nå människor som inte själva kan ta sig till biblioteket.
  • Fortsätta erbjuda medier i olika format, bland annat talböcker och taltidningar, böcker med stor stil och med lättläst text.
  • Använda ny teknik för att göra lokaler mer tillgängliga och medieutbudet mer lättåtkomligt.
  • Fortbilda personal för att kunna möta alla människor efter deras förutsättningar och på ett bra sött.

Fokus mångfald

Biblioteket ska spegla den mosaik av kulturer, uttryck och personer som tillsammans utgör Hudiksvalls kommun. Biblioteket ska kännetecknas av en mångfald av språk, berättelser och ideologier. Bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken och för personer med annat modersmål än svenska. Biblioteket och dess samlingar ska också rymma en mångfald av religiösa, politiska och ideologiska perspektiv. Genom att präglas av allsidighet och att uppmuntra till fri åsiktsbildning är biblioteket en fyrbåk för tolerans och mångfald, ett bibliotek för alla kommunens invånare. Biblioteket ska:

  • Förbättra skyltning och tillgänglighet kring mångspråk i bibliotekslokalen och utreda om sektionen ska flyttas till en mer synlig plats.
  • Bjuda in berörda grupper till samråd kring mångspråksfrågor för att fånga upp önskningar kring vilken sorts media och vilka språk biblioteket skall prioritera.

Fokus nationella minoritetsspråk

De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddish, meänkieli, romska och samiska. Biblioteket ska arbeta för att motverka strukturell diskriminering genom att ge all bibliotekspersonal grundutbildning i de nationella minoriteternas rättigheter och diskrimineringens mekanismer. Biblioteket ska:

  • Synliggöra minoritetsspråken genom skyltning av böcker och uppmärksammande av minnes- och högtidsdagar.
  • Säkerställa att de nationella minoriteterna finns representerade i den programverksamhet som produceras.
  • Lägga särskild vikt vid att barn får möta minoritetsspråken på ett naturligt och otvunget sätt.
  • Tillgängliggöra skönlitteratur och facklitteratur på svenska som tar upp ämnet nationella minoriteter ur olika perspektiv.
  • Bygga upp ett basbestånd av litteratur på de nationella minoritetsspråken och komplettera med ytterligare medier där det anses relevant.
  • Förbättra skyltning och tillgänglighet kring minoritetsspråk i bibliotekslokalen och utreda om sektionen ska flytta till en mer synlig plats.

Fokus kulturverksamhet

Hudiksvalls bibliotek ska ha fortsatt angelägen och aktuell kulturverksamhet. Det ska råda balans mellan såväl kultur för barn, unga och vuxna som mellan centrala Hudiksvall och övriga tätorter i kommunen. För att införliva varierade perspektiv och angå olika människor ska biblioteket i produktionen av programverksamheten samarbeta med olika intresseorganisationer och föreningar. Det kan handla om föreläsningar, utställningar, workshops och liknande. Det finns användare som inte har möjlighet att ta sig till biblioteket och för att inte exkludera dessa ska vi söka alternativa vägar. Biblioteket ska:

  • Genom samarbete med olika intresseorganisationer nå bibliotekets prioriterade målgrupper.
  • Arbeta med digital programverksamhet, till exempel sända föreläsningar digitalt och interagera genom sociala medier.
  • Skapa rum för mellanmänskliga möten genom programverksamheten.

Fokus mobil biblioteksverksamhet

Hudiksvalls mobila bibliotek, byggt år 2019, är mycket välutrustat och fungerar som ett komplett bibliotek. Gammal och ung som bor utanför centralorten ska få del av biblioteksverksamhet av lika hög kvalitet som de boende i centrala Hudiksvall. För att fortsätta utveckla den mobila biblioteksverksamheten ska:

  • Samarbeten med andra kommunala och regionala kulturverksamheter initieras för att erbjuda originalproducerad programverksamhet anpassad för det mobila biblioteket och dess målgrupp
  • Samarbeten i syfte att bidra till god samhällsservice i alla delar av kommunen initieras och utforskas
  • Speciellt fokus läggas på att hjälpa den äldre målgruppen att bli bekväma i att använda bibliotekets digitala utbud
  • Biblioteket samarbeta med Ljusdals och Nordanstigskommuner och köpa in ytterligare ett mobilt bibliotek. Fordonet ska vara godkänt för b-körkort och verksamhetens fokus ska ligga på kommunens äldsta och yngsta invånare.

Fokus digital delaktighet

Internet blir allt viktigare såväl i privatlivet som i vårt arbete och i våra studier. Majoriteten känner sig också delaktiga i det digitala samhället, i synnerhet de som använder internet dagligen, känslan av delaktighet minskar dock efter 55 år. För att öka den digitala delaktigheten och höja kommuninvånarnas digitala kompetens ska Hudiksvalls bibliotek:

  • Fortbilda personalen genom deltagande i det nationella kompetenslyftet Digitalt först med användaren i fokus
  • Fortbilda personalen för att kunna vägleda kommunmedborgarna i användandet av kommunens e-tjänster

Fokus regional bibliotekssamverkan

Hudiksvalls bibliotek är en av parterna i HelGe-samarbetet som bygger på ett gemensamt biblioteksdatasystem för samtliga folkbibliotek i de tio kommunerna i region Gävleborg. Samarbetet omfattar gemensam katalog, gemensamt cirkulationssystem, gemensam webb samt gemensamt bibliotekskort. Målsättningen är att erbjuda länets invånare en jämlik biblioteksservice med hög kvalitet oberoende av var i länet personen bor. Samarbetet syftar till att ge länets och därmed Hudiksvalls kommuns invånare tillgång till folkbibliotekens gemensamma resurser i form av medier och information, samt möjligheter till ett formellt och informellt lärande. Genom samverkan bidrar folkbiblioteken till ett starkt Gävleborg, stödjer den demokratiska samhällsutvecklingen och bidrar till att livskraften ökar. Samarbetet innebär en större samlad kompetens och en högre kvalitet på biblioteksutbudet.

Bibiloteket ska:

  • Aktivt delta i det regionala samarbetet och dess strategiska utveckling på styrgruppsnivå.
  • Avsätta personalens arbetstid för att delta i regionala samarbetsgrupper

Fokus samverkan skola och biblioteksverksamhet

Skola och bibliotek har många beröringspunkter. I detta avsnitt avhandlas både den verksamhet där Lärandeförvaltningen samarbetar med Kultur och fritidsförvaltningen via integrerade folk- och skolbiblioteksfilialer, och den verksamhet där lärandeförvaltningen självständigt ansvarar för skolbibliotek.

Ett samarbetsavtal är upprättat mellan biblioteket och skolan, avtalet är ett ramavtal som primärt syftar till att tydliggöra förutsättningar och ansvarsfördelning för verksamheten vid de integrerade folk- och skolbiblioteken. De närmare detaljerna beslutas inom de biblioteksråd som ska finnas vid varje enhet. Avtalet utgör grunden för en fortsatt utveckling av skolbiblioteksverksamheten för att främja barns läslust och lärande. Jmf biblioteksplanen

Kultur och fritidsnämndens bibliotek ska

  • Tillsammans med lärandenämnden årligen utvärdera och uppdatera skolsamarbetsavtalet.
  • Arrangera och genomföra minst 10 st biblioteksråd per år. Där ska elevers synpunkter på biblioteksverksamheten inhämtas. Ansvariga är bibliotekarierna på de integrerade folk- och skolbiblioteken.
  • Tillhandahålla bokpaket och gruppuppsättningar inför till exempel temaarbeten och gruppläsning.
  • Regelbundet ta emot klassbesök för utlån, boktips och utbildning i bibliotekskunskap.
  • Regelbundet delta i föräldramöten.
  • Driva olika läsprojekt, genomföra bokprat och övningar i informationssökning och källkritik

Skolbibliotekets uppdrag

Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Det innebär att rektor ansvarar för att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Det kan till exempel innebära att skolbibliotekarien är aktiv i olika läsprojekt eller stöder lärares arbete med digital källkritik.

Rektors uppgift är att se till att verksamheten i skolbiblioteket organiseras så att

  • Den möter alla elevers behov av språk- och kunskapsutveckling
  • Den är en del av skolans verksamhet
  • Bibliotekets personal kan samarbeta med övrig pedagogisk personal
  • Det finns en lokal som gör det möjligt att använda skolbiblioteket i skolans alla ämnen.
  • Skolbiblioteken regelbundet och aktivt uppdaterar sitt mediabestånd.

Lärandenämndens bibliotek ska

  • Verka för att skolbiblioteket är en naturlig punkt i dagordningen på skolorna och synliggörs i medarbetarsamtal, föräldramöten och på studiedagar.
  • I samverkan med lärare se till att verksamheten möter alla elevers behov.
  • Driva olika läsprojekt, genomföra bokprat och övningar i informationssökning och källkritik.

Uppföljning

Hudiksvalls biblioteksplan ska vara ett levande dokument och därför är bibliotekschefen ansvarig för att årliga avstämningar kommer att göras. Inför revidering av biblioteksplanen kommer Hudiksvalls bibliotek även att göra en verksamhetsredovisning som utvärderar och beskriver hur väl vi uppnått våra mål och om:

  • 50 % av programbudgeten använts till verksamhet för barn och unga.
  • Minst 35% av mediabudgeten använts till inköp till målgruppen barn och unga.
  • Antalet fysiska besök per invånare på bibliotek har ökat under biblioteksplanens period.
  • Antalet nya låntagare är på en konstant hög nivå
  • Antalet utlån ligger kvar på en konstant hög nivå.

Under bilioteksplaneperioden kommer vi att arrangera avstämningar med fokusgrupperna:

  • Barn och unga
  • Nysvenskar
  • Funktionsnedsatta
  • 70 år och äldre

Avstämningarna kommer att genomföras i form av cafébordssamtal eller annan metod som är lämplig för målgruppen. Målet med avstämningarna är att få ett mått på hur vår biblioteksverksamhet upplevs och få hjälp med prioriteringarna i framtiden.

Vi kommer också att göra en årlig tillgänglighetsinventering med åtföljande åtgärdsplan av våra bibliotek utifrån olika perspektiv.

Såväl avstämningarna som tillgänglighetsinventeringarna kommer att presenteras i verksamhetsredovisningen.

Tyck till om sidan

Skicka en kommentar till innehållsansvarig!




Skriv ut

Kontakt

Hudiksvall ska bli Sveriges bästa kommun att leva och verka i – med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050