Handlingsplan - Värna demokratin motvåldsbejakande extremism

Antagen av kommunstyrelsen 2018-02-06.

Minst en gång varje mandatperiod ska handlingsplanen revideras.

Inledning

Arbetet med att värna demokratin och därigenom förebygga våldsbejakande
extremism är en av de grundläggande delarna i kampen mot terrorism och dess
grogrunder.

Hotbilden från våldsbejakande extremism har under de senaste åren ökat.
Oroligheter och attentat i och utanför Sverige har lett till en ökad hotbild i hela
Sverige. Tre olika våldsbejakande extremistmiljöer; den autonoma miljön,
högerextremism och vit makt-miljön och den islamistiska extremistiska miljön
förespråkar alla våld för att nå ideologiska syften och har även för avsikt att förändra
statsskicket.

Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse
för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta
krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som på olika sätt
berörs av frågan. Det handlar om både offentliga verksamheter såsom kommun,
skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och säkerhetspolis samt aktörer inom
civilsamhället såsom idrottsföreningar, ungdomsorganisationer och religiösa
samfund.

I arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism har Sveriges regering utsett en
nationell samordnare för att hålla ihop arbetet under åren 2014-2018. I januari 2018
inrättades istället ett permanent Center mot våldsbejakande extremism, CVE,
organiserat under Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Center mot våldsbejakande
extremism ska utveckla det kunskapsbaserade och sektorövergripande arbetet med
att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Detta
ska bland annat ske genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett
kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de
förebyggande insatserna.

När den nationella samordnaren besökte Hudiksvalls kommun år 2016 var deras
bedömning att av de tre olika våldsbejakande extremistmiljöerna så var det
högerextremism och vit makt-miljön som var aktiv i kommunen. En bedömning som
även delas av polismyndigheten och aktörer inom Hudiksvalls kommun.

Hudiksvalls kommuns vision 2020 är ”Sveriges bästa kommun att leva och verka i -
med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050”. Arbetet för att
värna demokratin mot våldsbejakande extremism tar avstamp i två av de
övergripande målen för att nå visionen: Samhällstjänster av högsta kvalitet samt
Attraktiv och hållbar livsmiljö.

Syfte

Syfte med handlingsplanens är att säkerställa ett fokuserat och långsiktigt arbete inom
kommunen och i samarbete med berörda aktörer, för att förebygga våldsbejakande
extremism.

Vad är våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer
som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att
uppnå ett ideologiskt mål. Begreppet extremism utgår från att det finns en
koncentration av åsikter som står långt från mittpunkten i samhället. Dessa individer
är ovilliga att kompromissa om det som de bedömer viktigt. I rapporten
Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser som avrapporterades till
regeringen i januari 2014 beskriver Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen de
olika miljöerna på följande sätt:

Vit makt- miljön

Vit makt- miljön ser framför sig ett etniskt homogent samhälle där det inte
förekommer inslag av andra kulturer. De menar att människosläktet kan delas in i
raser och de ser negativt på invandring av människor som inte räknas till den vita
rasen. Synen på människosläktet indelad i raser finns inom hela vit- makt miljön även
om det varierar hur starkt detta lyfts fram. En central tanke inom miljön är
föreställningen om en judisk konspiration och ett judiskt inflytande som anses hota
den vita rasen. De problem som finns i samhället förklaras bero på det judiska
inflytandet och det mångkulturella samhället. Vita kvinnor anses ha en viktig roll som
barnafödare och som familjemödrar. Kopplat till denna föreställning om
kärnfamiljen finns ett hat mot personer med andra sexuella läggningar än
heterosexualitet.

Sedan en tid tillbaka präglas delar av vit makt- miljön av en utveckling där man oftare
talar om kultur istället för ras. Med kultur avses dock något som är lika oföränderligt
som det man tidigare kallade ras, alltså något en person har med sig från födelsen och
som är bestående.

Autonoma miljön

Den autonoma miljön strävar efter ett klasslöst samhälle utan styre från någon
auktoritet. Uppfattningen inom miljön är att dagens demokrati inte är
tillfredsställande. Den enda styrelseformen som accepteras är ett självstyre från
folket. Inom miljön hävdas att kapitalistiska drivkrafter har greppet om dagens
samhälle och att detta utgör ett hinder för att uppnå idealsamhället- ett samhälle som
är jämställt och klasslöst och där människor med olika ursprung och sexuell läggning
ska kunna leva på lika villkor. Den autonoma miljöns ärkefiender är de som vill
inrätta ett auktoritärt styre, vill begränsa invandringen och som säger sig värna den
svenska etniciteten. Eftersom den autonoma miljön anser att alla former av hierarkier
utgör en form av förtryck är miljön inte uppbyggd enligt en hierarkisk struktur.
Istället finns ofta platta nätverksstrukturer som skapas och upphör över tid.
Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen beskriver att den autonoma ideologin
inte kan ses som en sammanhållen ideologi utan betonar att det rör sig om flera olika
inriktningar kopplat till olika sakfrågor, men under ett och samma ideologiska tak.

Islamistiska extremistiska miljön

Islamistisk extremism står för en extrem tolkning av Koranen och har inte mycket
gemensamt med konventionell tolkning av islam som religion. Inom den
våldsbejakande islamistiska extremistmiljön finns i huvudsak två ideologiska
influenser som är aktuella i en svensk kontext. Influenserna kan tillskrivas al-Quida
och al- Shabaab. Säkerhetspolisen uppger att den svenska våldsbejakande
extremismen huvudsaken betecknas som inspirerad av al- Quida- ideologin. Det är
en global ideologi som motiverar attentat mot civila, dels som svar på ockupationen
av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som svar på upplevda kränkningar
av islam.

Den globala islamistiska extremismen har fått en tillströmning av anhängare, mycket
tack vare ideologers extensiva spridning av budskap om att det krävs våldsamma
metoder för att förändra samhället. Målet som beskrivs är att genom våld införa och
återinföra ett islamistiskt styre och att återinföra den muslimska kulturens storhetstid.
Den västerländska kolonialismen och förhållanden som tillskrivs västvärlden anses ha
fördärvat islam. Kapitalism och sekularisering ses som tecken på att det råder barbari
och okunskap i världen.

Åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism

Handlingsplanen för Hudiksvalls kommun är framtagen och har lokalanpassats
utifrån den Nationella samordnaren för våldsbejakande extremisms
rekommendationer. Arbetet ska utgå från den lokala lägesbilden och tillgänglig
kunskap om effektiva metoder. Specifika åtgärder kommer att kopplats till varje
rekommendation och omfattar sammantaget de tre preventionsnivåerna stärka
demokratin, motverka inträde samt underlätta utträde. Handlingsplanen är ett
levande dokument där åtgärderna anpassas och prioriteringar omvärderas under
arbetets gång.

Åtgärder på tre nivåer

De våldsbejakande extremistiska miljöerna har många likheter, men också stora
skillnader. Det har betydelse i det praktiska förebyggande arbetet. Vad som i
huvudsak förenar dem är synen på våld som en legitim väg att uppnå förändring för
ett politiskt eller ideologiskt syfte. Miljöerna påverkar varandra och närs av ökad
polarisering i samhället. Att förebygga våldsbejakande extremism är av avgörande
betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. I
utredningen Värna demokratin mot våldsbejakande extremism- nationell samordning
och kommunernas ansvar, SOU 2016:92 beskrivs det förebyggande arbetet enligt
följande.

Det förebyggande arbetet består av följande tre nivåer:

  • Stärk demokratin för att motverka våldsbejakande extremism
  • Motverka inträde: att personer ansluter sig till våldsbejakande extremism
  • Underlätta utträde: att personer lämnar våldsbejakande extremism

Stärk demokratin och motverka våldsbejakande extremism

Vid sidan om allmänt demokratifrämjande åtgärder finns det ett särskilt behov av
insatser för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. Det handlar om att
förebygga diskriminering och rasism som kan utgöra en grogrund för att ansluta sig
till våldsbejakande extremism och där rasism är en del av ideologin. Faktiska och
upplevda kränkningar framkallar och motiverar våld.

Våldsbejakande extremistiska grupperingar använder internet och sociala medier för
att sprida propaganda, desinformation och konspirationsmetoder. Budskapen
glorifierar våld och piskar upp hat. En del extremistiska grupperingar sprider flygblad
direkt till hushåll. Individer inom sådana miljöer kan via klädstil, uppträdande och
handlingar bidra till ökad rädsla och oro.

Ett konkret exempel som både är generellt demokratifrämjande och som stärker
demokratin mot våldsbejakande extremism är undervisning i medie- och
informationskunskap riktad mot barn och ungdomar. Syftet med sådan kunskap är
bland annat att är att öka medvetenheten om hur information kan vinklas och
utnyttjas av våldsbejakande extremistiska grupper i syfte att sprida propaganda.

Motverka inträde

Att motverka anslutning tar sikte på enskilda och grupper, företrädesvis ungdomar,
som är mottagliga för den våldsbejakande extremismens tankegods och förebilder,
eller snarare dras till den gemenskap som extremistmiljön erbjuder.

Det ”behandlande” och det utredande arbetet bör organiseras som vilket
behandlande och utredande socialt och pedagogiskt arbete som helst. Här är det
viktigt att socialarbetare och pedagoger inte är rädda för att möta och bemöta
människor. Dessa professioner har redan kompetensen att möta frågor om våld,
utsatthet och orättvisor och det är dessa kompetenser som behöver tas till vara även i
det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Underlätta utträde

Att underlätta utträde är inriktat på åtgärder mot personer som redan befinner sig
inom våldsbejakande extremism. Att underlätta utträde syftar till att se att individen
får tillgång till de resurser som behövs för att lämna miljön. Det handlar i hög grad
om praktikaliteter, som att flytta till en annan ort, få bostad samt hjälp med att ordna
arbete eller utbildning. Genom att hamna i ett nytt sammanhang struktureras
tillvaron på ett annat sätt än tidigare. ”Fri” tid är en viktig förutsättning för att kunna
ägna sig åt våldsbejakande extremism.

Nationella rekommendationer om åtgärdsområden

Kontinuerlig och bred samverkan mellan aktörer

Det krävs lokal samverkan mellan många berörda aktörer internt i kommunen och
externa parter som frivillighetsorganisationer, polisen, landstinget, religiösa samfund
och nätverk dit främst unga människor söker sig och är aktiva. Nationellt är det
Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, som är samordnande och stödjande myndighet. Länsstyrelserna stödjer kommunerna i arbetet mot målet att motverka all
uppkomst av våldsbejakande extremism.

Samverkan i befintliga strukturer

Framgångsrik lokal samverkan mot våldsbejakande extremism ska bygga på eller
införlivas i redan befintliga samverkansstrukturer. Långsiktighet är en nyckelfaktor
för framgång i det förebyggande arbetet. I Hudiksvalls kommun ska arbetet mot
våldsbejakande extremism inkluderas i kommunens strukturer för trygghetsfrämjande
och brottsförebyggande åtgärder. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för det
långsiktiga arbetet och krisledningsnämnden för akuta lägen. Det löpande arbetet
leds, följs upp och utvärderas löpande i en tvärsektoriell samverkansgrupp;
styrgruppen för Socialtjänst-Skola-Polis-Fritid, SSPF, som utvidgas till att omfatta
fler aktörer då dessa frågor behandlas. Prioritering och anpassning av åtgärder sker i
dialog mellan kommunens ledningsgrupp och styrgruppen för SSPF.

Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild

Ett effektivt arbete måste ta sin utgångspunkt från aktuell och samordnad kunskap
om vilka extremistiska miljöer som finns eller verkar i kommunen. Lägesbilden syftar
i första hand till att synliggöra kommunens utmaningar på kort och lång sikt.
Lägesbilden bör tas fram i samverkansgruppen och är dels vägledande för det
långsiktiga arbetet dels ett redskap vid aktuella situationer. I detta arbete har
Polismyndighetens representanter en central roll.

Tydlig ansvarsfördelning

Det är viktigt att kommunen har en utsedd funktion som ansvarar för arbetet mot
våldsbejakande extremism. Denna funktion ska ha ett tydligt mandat att sammankalla
samverkansgruppen, initiera det förebyggande arbetet och vara en kontaktpunkt och
kanal för åtgärder vid behov, aktuella situationer.

Anhöriga som centrala partners

Anhöriga till personer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer behöver
ofta stöd vid en pågående radikaliseringsprocess men kan också spela en central roll i
att hindra och motverka radikalisering. Anhöriga ska inkluderas i det förebyggande
arbetet mot våldsbejakande extremism.

Demokratistärkande åtgärder

Demokrati skapas på daglig basis genom myndighetskontakter, i mötet med
kommunala förvaltningar, i skola och fritidsverksamhet, i föreningslivet och i
trossamfund. En utgångspunkt är att när den våldsbejakande extremismens
tankegods får fotfäste finns det anledning att stärka demokratin. Det arbete som sker
på individnivå ska utgå från demokratifrämjande samtal samt fokusera förebyggande
åtgärder för att skapa sammanhang och mening för personen. Utgångspunkten är att
se individen, inte enbart ideologin.

Samverkan med det civila samhället

Ett led i demokratistärkande åtgärder och samverkan med civilsamhället är att öka
medvetenheten om våldsbejakande extremism och stimulera till offentliga samtal för
att nå ut till allmänheten.

Involvera även kritiska vänner

Det är viktigt att dialogen med det civila samhället är öppet och tillåter hög takhöjd.
Samtal ska inte bara föras mellan aktörer i samförstånd. Genom att involvera även
kritiska aktörer vidgas samverkansperspektivet. Hudiksvalls kommun arbete mot
våldsbejakande extremism ska vara transpararent och öppet för kritik.

Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna

Den lokala lägesbilden avgör vilka åtgärder kommunen bör vidta i sitt förebyggande
arbete mot våldsbejakande extremism. Vid framtagande av konkreta åtgärder spelar
genusperspektivet en mycket viktig roll eftersom de våldsbejakande extremistiska
miljöerna i huvudsak utgörs av pojkar och män som av ideologiska skäl kan motsätta
sig jämställdhet och flickor och kvinnors lika rättigheter. Gemensamt för alla grupper
är att en aggressiv maskulinitet är framträdande. Med detta i åtanke bör åtgärderna
målgruppsanpassas. Genusperspektivet ska säkerställas i samtliga analyser och
åtgärder.

Uppföljning

Rapportering och uppföljning till kommunstyrelsen sker inom ramen för
kommunens ordinarie struktur för delår- och årsredovisning. Arbetet med planen är
en del av åtgärderna för att nå kommunfullmäktiges verksamhetsmål Bidra med
ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Tyck till om sidan

Skicka en kommentar till innehållsansvarig!




Skriv ut

Kontakt

Hudiksvall ska bli Sveriges bästa kommun att leva och verka i – med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050