Biblioteksplan 2026-2028

Inledning

Varje kommun i landet ska i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) ha en biblioteksplan som ska fungera som ett strategiskt styrdokument för biblioteksverksamhetens utveckling i kommunen. Den plan som nu utarbetats gäller för åren 2026–2028 och ersätter den tidigare som gällde för åren 2021–2025. Kultur- och fritidsnämnden och Lärandenämnden ansvarar för biblioteksplanens genomförande.

Biblioteksplanen har som central utgångspunkt Hudiksvalls kommuns vision Sveriges bästa kommun att leva och verka i - med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050. För att nå visionen har kommunfullmäktige antagit tre övergripande mål: samhällstjänster av högsta kvalitet, blomstrande näringsliv samt en attraktiv och hållbar livsmiljö. En förutsättning för att nå vår vision är att alla människor är lika värda. Kommunfullmäktige har antagit ett styrdokument för allas lika värde i Hudiksvalls kommun. Det tydliggör vår utgångspunkt och vårt ansvar för mänskliga rättigheter. Ansvariga nämnders nämndsplaner samt den regionala biblioteksplanen ligger också som central grund för biblioteksplanen.

Nationella styrdokument och internationella riktlinjer för biblioteksverksamheten utgör också viktiga utgångspunkter i arbetet med biblioteksplanen, såsom:

• IFLA:s/Unescos folkbiblioteksmanifest 2022
• IFLA:s/Unescos och riktlinjer för skolbibliotek 2016
• Regeringens strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022
• FN:s barnkonvention
• FN:s globala mål för hållbar utveckling
• Bibliotekslagen (SFS 2013:801)
• Skollagen (SFS 2010:800)
• Skolinspektionens krav på skolbibliotek

I dessa dokument tydliggörs folk- och skolbibliotekens uppdrag och prioriterade målgrupper.

Folkbibliotekens uppdrag är att:

• Bidra till att intresset för läsning och litteratur ökar
• Främja intresset för bildning
• Främja tillgång till information och utbildning
• Producera kulturell verksamhet
• Bidra till att digital information blir tillgänglig

Folkbibliotekens prioriterade målgrupper är:

• Barn och unga
• Nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska
• Personer med funktionsnedsättningar

Biblioteksplaneprocessen

Kultur- och fritidsnämnden uppdrog 2024-09-11 § 62 åt förvaltningschefen att en ny biblioteksplan skulle tas fram. Uppdraget delegerades till bibliotekschefen som utförde arbetet med hjälp av tillfälliga arbetsgrupper i personalen. 2024-11-30 § 90 beslöt Kultur- och fritidsnämnden att förlänga giltigheten till 2025-12-31 för innevarande biblioteksplan.

Hudiksvalls bibliotek, grundläggande förutsättningar

Hudiksvalls kommun har nära 37 700 invånare fördelade på tio tätorter. Cirka 40% av kommunens invånare är bosatta i centrala Hudiksvall och resterande 60% fördelas på övriga nio tätorter och landsbygden. Befolkningstätheten är 15 invånare per kvadratkilometer och medelåldern 44,5 år, att jämföra med 41,2 år för hela riket. 26,6% har läst någon form av eftergymnasial utbildning, jämfört med 34,4 i riket.

Hur befolkningens ålderssammansättning ser ut påverkar efterfrågan på välfärdstjänster som skola, barnomsorg, vård och omsorg. I många kommuner, däribland Hudiksvall, blir det alltfler äldre och färre i yrkesverksam ålder. Vi behöver anpassa oss efter nya förutsättningar - att färre ska räcka till för fler och erbjuda välfärdstjänster trots att skatteunderlaget krymper. Men vi behöver också på olika sätt jobba för att Hudiksvall ska växa.

Hudiksvalls folkbibliotek består av ett huvudbibliotek, ett mobilt bibliotek och fem integrerade folk- och skolbibliotek i Bjuråker, Delsbo, Enånger, Iggesund och Sörforsa. I Näsviken har det integrerade folk- och skolbiblioteket ersatts av Mobila biblioteket för allmänhet och förskola och ett skolbibliotek för skolan. Det finns även en biblioteksbil för popup-verksamhet, i samarbete med Nordanstig, Ljusdal och Söderhamn.

Lärandenämndens bibliotek, grundläggande förutsättningar

Skolbiblioteken i Hudiksvalls kommun är organiserade både under Lärandenämnden och Kultur- och fritidsnämnden. Fem skolbibliotek; Bjuråker, Delsbo, Enånger, Iggesund och Sörforsa är integrerade folk- och skolbibliotek, vilket innebär att skolbiblioteksverksamheten tillhandahålls på kommunens folkbibliotek. Denna lösning har valts då det finns folkbibliotek i nära anslutning till dessa skolor. Det finns ett skolbiblioteksavtal som tydligt reglerar hur ändamålet med skolbibliotek uppnås med denna lösning. Ett skolbibliotek; Näsviken, bemannas av kommunens folkbibliotek men är ett skolbibliotek. På grundskolorna finns det en ambition att det är en skolbibliotekarie på 500 elever och på Broman en skolbibliotekarie på 700 elever. Grundskolornas skolbibliotek bemannas av fem skolbibliotekarier och Bromangymnasiets skolbibliotek bemannas av två skolbibliotekarier. Verksamheten vid de flesta skolbibliotek kompletteras med besök av det mobila biblioteket.

Nätverksträffar för skolbiblioteksansvariga genomförs 1–2 gånger per termin. Ansvariga för dessa träffar är Lärandeförvaltningen. Syftet med dessa nätverksträffar är att samverka för en likvärdig skolbiblioteksverksamhet i alla kommunens skolor.

Fokusområden

Biblioteket är en aktör i sin samtid och bidrar till att stärka demokratin och den sociala hållbarheten i Hudiksvalls kommun. Det finns en mängd påverkansfaktorer lokalt, nationellt och globalt som spelar in vid planering av verksamheten. Biblioteket förhåller sig till FN:s globala mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 kommer vara ett fokusområde för den regionala bibliotekssamverkan under de kommande åren. Därutöver är biblioteket en viktig aktör vid kris eller höjd beredskap, bland annat genom att värna tillgången till faktabaserad information och trovärdig kunskap. Utifrån detta och med avstamp i aktuella styrdokument har tio fokusområden identifierats.

”Enligt mig är biblioteket den allra, allra viktigaste verksamheten i vårt samhälle. Här är centrum för allmän upplysning och spridning av kunskap och kultur. Den är även en öppen mötesplats för alla, en plats som erbjuder en inbjudande lugn och trivsam miljö. Här får man trevlig och kompetent hjälp med relaterade frågor såsom informationssökning, m m.”

Fokus kvalitet och effektivisering

Ett delmål under Samhällstjänster av högsta kvalitet är Effektivisering genom behovsstyrd digitalisering. För biblioteket innebär det att vi satsar på digital teknik som bidrar till bättre stabilitet och högre kvalitet. Biblioteket strävar efter utveckling genom ständiga förbättringar för att:

• Öka tillgången till bemannad och obemannad programverksamhet.
• Fortsätta erbjuda generösa öppettider med hjälp av självserviceteknik.
• Utöka tillgängligheten till alla delar av biblioteksverksamheten.
• Kunna prioritera aktiv omvärldsspaning och fortbildning.
• Mer riktade insatser kommer låntagarna till godo.
• Nå nya målgrupper.
• Utveckla metoder för medborgarinflytande.

Fokus medier och läsfrämjande

Kultur- och fritidsnämndens uppdrag: Biblioteket är en resurs för ett kontinuerligt lärande genom hela livet.

Genom att på olika sätt rusta individen som samhällsmedborgare kan biblioteket stötta lokalsamhällets utveckling. Människor kan då i högre utsträckning bli delaktiga i demokratiska processer, i arbetsliv och i studier.

Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Bibliotekens utbud ska finnas i olika format och uppvisa en stor bredd. Biblioteket ska förmedla andra konst- och kulturuttryck än de som finns i tryckt text, till exempel film och spel. Hudiksvalls bibliotek köper idag aktivt in nya medier till alla enheter. Biblioteket ska kännetecknas av en mångfald av språk, berättelser och ideologier. Bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken och för personer med annat modersmål än svenska. Biblioteket och dess samlingar ska också rymma en mångfald av religiösa, politiska och ideologiska perspektiv. Genom att präglas av allsidighet och att uppmuntra till fri åsiktsbildning är biblioteket en plats för tolerans och mångfald, ett bibliotek för alla kommunens invånare. Urvalet sker utifrån personalens professionella bedömning av lokala och aktuella behov, utgivning, allsidighet och kvalitet, samt efterfrågan från låntagarna. Gävleborgs samarbetsnätverk Helgebibliotekens Medieplan och Mediepolicy är utgångspunkter för arbetet med medier.

I sitt arbete med bibliotekets medier ska Hudiksvalls bibliotek:

• Skapa förutsättning för god omvärldsbevakning.
• Vidareutveckla arbetet med bokcirklar och kulturprogram i samarbete med andra aktörer.
• Utforska metoder för att nå nya låntagare och besökare.
• Utforska metoder för läsfrämjande insatser.

”Biblioteket gör ingen skillnad på rik eller fattig… man får ta del av hela världen utan kostnad, vidga vyerna och ta del av andra människors tankar och liv hemma i soffan alldeles gratis!”

”Viktigt för att sprida kunskap och stimulera till åsiktsbildning och reflektion över mitt eget liv och hur vi ska ha vårt gemensamma samhälle.”

Fokus barnrätt

FN:s konvention om barnets rättigheter är svensk lag från den 1 januari 2020. Barnrättsprövning ska ske inför varje beslut som gäller budgetfördelning eller verksamhetsförändring. Biblioteket ska säkerställa att barnens röster blir hörda i frågor som rör dem. Till gruppen barn räknas varje människa som är under 18 år.

I sitt arbete med barns rättigheter ska Hudiksvalls bibliotek:

• Se till att all personal har kunskap om barnkonventionen.
• Utveckla metoder för barn och ungas medinflytande när verksamheten planeras och utvecklas.
• Säkerställa att barn prioriteras i resurstilldelning när det gäller programbudget, medieinköp, lokaler och personalens arbetstid.
• Utveckla metoder för att nå de minsta barnen.

”Det är en fantastisk resurs för både mig och mina barn, att upptäcka nya böcker, läsa gamla favoriter och låna tv-spel som annars är för dyra att köpa.”

Fokus tillgänglighet

För att möjliggöra att personer med funktionsnedsättning kan använda bibliotekens resurser på samma villkor som andra ska Hudiksvalls bibliotek:

• Regelbundet tillgänglighetsinventeras ur olika perspektiv. Detta avser tillgänglighet till lokaler såväl som medier och övrigt utbud. Brister som upptäcks ska sedan åtgärdas enligt en speciellt upprättad plan.
• Fortsätta utveckla koncept för att nå människor som inte själva kan ta sig till biblioteket.
• Fortsätta erbjuda medier i olika format, bland annat talböcker och taltidningar, böcker med stor stil och med lättläst text.
• Fortbilda personal för att kunna möta alla människor efter deras förutsättningar och på ett bra sätt.

Fokus nationella minoritetsspråk

De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Biblioteket ska arbeta för att motverka strukturell diskriminering genom att ge all bibliotekspersonal grundutbildning i de nationella minoriteternas rättigheter och diskrimineringens mekanismer. Biblioteket ska:

• Synliggöra minoritetsspråken genom skyltning av böcker och uppmärksammande av minnes- och högtidsdagar.
• Säkerställa att de nationella minoriteterna finns representerade i den programverksamhet som produceras.
• Lägga särskild vikt vid att barn får möta minoritetsspråken på ett naturligt och otvunget sätt.
• Tillgängliggöra skönlitteratur och facklitteratur på svenska som tar upp ämnet nationella minoriteter ur olika perspektiv.

Fokus kulturverksamhet

Kultur- och fritidsnämndens uppdrag: Biblioteket verkar för stärkta läsupplevelser.

Biblioteken är en plats för upplevelser av litteratur, berättelser och kultur. Medie- och programutbudet har ett värde för inspiration, läslust och läsglädje, personlig utveckling och konstnärliga upplevelser. Genom ett strategiskt läsfrämjande arbete för alla åldrar erbjuder biblioteksverksamheten läs- och litteraturfrämjande mötesplatser, programverksamhet, böcker och andra medier utifrån förståelse om att läsning har förändringspotential för individen såväl som för hela samhället.

Hudiksvalls bibliotek ska ha fortsatt angelägen och aktuell kulturverksamhet. Det ska råda balans mellan såväl kultur för barn, unga och vuxna som mellan centrala Hudiksvall och övriga tätorter i kommunen. För att införliva varierade perspektiv och angå olika människor ska biblioteket i produktionen av programverksamheten samarbeta med olika aktörer. Det kan handla om föreläsningar, utställningar, workshops och liknande. Det finns användare som inte har möjlighet att ta sig till biblioteket och för att inte exkludera dessa ska vi söka alternativa vägar. Biblioteket ska:

• Genom samarbete med olika aktörer nå bibliotekets prioriterade målgrupper.
• Skapa rum för mellanmänskliga möten genom programverksamheten.
• Arbeta för att nå alla delar av kommunen med programverksamhet.

Fokus mobil biblioteksverksamhet

Hudiksvalls mobila bibliotek, byggt år 2019, är mycket välutrustat och fungerar som ett komplett bibliotek. Gammal och ung som bor utanför centralorten ska få del av biblioteksverksamhet av lika hög kvalitet som de boende i centrala Hudiksvall. För att fortsätta utveckla den mobila biblioteksverksamheten ska:

• Samarbeten med andra kommunala och regionala kulturverksamheter utvecklas för att erbjuda programverksamhet unikt anpassad för det mobila biblioteket och dess målgrupp.
• Samarbeten i syfte att bidra till god samhällsservice i alla delar av kommunen även fortsättningsvis prioriteras.
• Speciellt fokus läggas på att hjälpa den äldre målgruppen att bli bekväma i att använda bibliotekets digitala utbud.

”Betyder jättemycket och att ni åker så långt för mig, vilken service!”

Fokus digital delaktighet

Samhällets digitalisering fortskrider. Majoriteten känner sig delaktiga i det digitala samhället, i synnerhet de som använder internet dagligen. Andelen internetanvändare minskar dock med stigande ålder och bland de över 75 år använder 7 av 10 internet. För att öka den digitala delaktigheten, höja kommuninvånarnas digitala kompetens och främja ett kritiskt förhållningssätt ska Hudiksvalls bibliotek:

• Fortbilda personalen i Helges digitala basutbud.
• Erbjuda användarna grundläggande digital service.
• Tydliggöra bibliotekets utbud av digitala tjänster.

Fokus regional bibliotekssamverkan

Hudiksvalls bibliotek är en av parterna i HelGe-samarbetet som bygger på ett gemensamt biblioteksdatasystem för samtliga folkbibliotek i de tio kommunerna i regionen Gävleborg. Samarbetet omfattar gemensam katalog, gemensamt cirkulationssystem, gemensam webb samt gemensamt bibliotekskort. Målsättningen är att erbjuda länets invånare en jämlik biblioteksservice med hög kvalitet oberoende av var i länet personen bor. Samarbetet syftar till att ge länets och därmed Hudiksvalls kommuns invånare tillgång till folkbibliotekens gemensamma resurser i form av medier och information, samt möjligheter till ett formellt och informellt lärande. Genom samverkan bidrar folkbiblioteken till ett starkt Gävleborg, stödjer den demokratiska samhällsutvecklingen och bidrar till att livskraften ökar. Samarbetet innebär en större samlad kompetens och en högre kvalitet på biblioteksutbudet.

Bibiloteket ska:

• Aktivt delta i det regionala samarbetet och dess strategiska utveckling på styrgruppsnivå.
• Avsätta personalens arbetstid för att delta i regionala samarbetsgrupper.

”Det är helt fantastiskt att ha tillgång till hela länets bokutbud och kunna hämta sin efterlängtade bok när och var man vill. Finns inte önskad bok i länet får man eminent hjälp med att beställa den.”

Fokus samverkan skola och biblioteksverksamhet

Skola och bibliotek har många beröringspunkter. I detta avsnitt avhandlas både den verksamhet där Lärandeförvaltningen samarbetar med Kultur- och fritidsförvaltningen via de integrerade folk- och skolbiblioteken, och den verksamhet där Lärandeförvaltningen självständigt ansvarar för skolbibliotek.

För de integrerade folk- och skolbiblioteken finns ett skolbiblioteksavtal upprättat mellan bibliotek och skola, avtalet är ett ramavtal som primärt syftar till att tydliggöra förutsättningar och ansvarsfördelning för verksamheten vid de integrerade folk- och skolbiblioteken.

Skolbibliotekets uppdrag

Enligt skollagen ska elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ha tillgång till bemannade skolbibliotek och en verksamhet som främjar elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.

Rektor ansvarar för att alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek samt att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Det kan till exempel innebära att skolbibliotekarien är aktiv i olika läsprojekt eller stödjer lärares arbete med källkritik.

Förskola

Lärandeförvaltningen ansvarar för att:

• Handlingsplanen för barns språk- och kunskapsutveckling hålls aktuell och är en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete.
• Utarbeta en handlingsplan för förskolebibliotekens verksamhet i kommunen i syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Rektor ansvarar för att:

• Handlingsplanen följs på den egna förskolan.
• Det finns ett förskolebibliotek på den egna förskolan.
• Personal på förskolan använder förskolebiblioteket i undervisningen.
• Elever och vårdnadshavare får information om förskolebibliotekets verksamhet.

Skola

Lärandeförvaltningen ansvarar för att:

• Samverka med Hudiksvalls bibliotek och årligen utvärdera och vid behov uppdatera skolbiblioteksavtalet.
• Utarbeta en handlingsplan för skolbibliotekets verksamhet i kommunen i syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.
• Tillsammans med förskole- grundskole- och gymnasierektorer följa upp skolbiblioteksverksamheten utifrån skolbiblioteksplanen och skolans övriga styrdokument i syfte att verka för likvärdighet när det gäller elevernas tillgång till välfungerande skolbibliotek.
• Tillsammans med grundskole- och gymnasierektorer verka för att skolorna har bemannade skolbibliotek och att andelen skolor med fackutbildade bibliotekarier ökar under femårsperioden.
• Ge alla skolor tillgång till ett digitalt bibliotekssystem.
• Erbjuda bibliotekarier/skolbiblioteksansvariga nätverk för skolbiblioteksutveckling.

Rektor säkerställer att:

• Skolbiblioteket är en del av skolans verksamhet och dess pedagogiska funktion är väl integrerad på skolan samt styrs och följs upp i dialog med bibliotekarier/skolbiblioteksansvariga och i skolans systematiska kvalitetsarbete.
• Skolbiblioteket har bemanning och medieanslag som möjliggör att bibliotekarier/skolbiblioteksansvariga kan bidra till alla elevers språk- och kunskapsutveckling i samarbete med övrig pedagogisk personal.
• Bibliotekarier/skolbiblioteksansvariga har relevant kompetens för uppdraget och möjlighet till kompetensutveckling.
• Skolbiblioteket har en särskild lokal där analoga och digitala medier och resurser är samlade.
• Personal på skolan använder skolbiblioteket i undervisningen och bidrar i planering och utformning av biblioteksverksamheten.
• Elever och vårdnadshavare får information om skolbibliotekets verksamhet.
• Skolbiblioteket erbjuder ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier, som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen.

Hudiksvalls bibliotek ansvarar för att:

• Samverka med Lärandeförvaltningen och årligen utvärdera och vid behov uppdatera skolbiblioteksavtalet.
• Det ges möjlighet för bibliotekarier/skolbiblioteksansvariga att delta i nätverk för skolbiblioteksutveckling.
• Bjuda in elever i förskoleklass till biblioteksintroduktion och elever i åk 4 till biblioteksinformation.
• Vara behjälpliga och samarbeta för att stödja skolbiblioteken med det digitala bibliotekssystemet.
• Vara behjälpliga med att plocka ihop litteratur på särskilda teman i de fall skolbiblioteken inte räcker till. Stadsbiblioteket erbjuder också gruppuppsättningar för skolor att låna när eleverna ska ägna sig åt par- eller gruppläsning.

Bibliotekarier/skolbibliotekspersonal vid skolbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken ansvarar för att:

• Samverka med lärare och elever gällande utlån, läsfrämjande aktiviteter, medie- och informationskunnighet, källkritik samt bibliotekskunskap.
• Arrangera och genomföra skolbiblioteksråd minst en gång per termin. Där ges eleverna möjlighet att komma med synpunkter på skolbiblioteksverksamheten.
• Ansvarar för att tillhandahålla statistik och synpunkter på skolbiblioteksverksamhet till förvaltningens systematiska utvecklingsarbete.

Gymnasiebibliotekarier ansvarar dessutom för att:

• Utveckla och dela med sig av sin kompetens kring vetenskapligt material och referenshantering.
• Tillgängliggöra vetenskapligt material samt medverka till att rusta eleverna inför fortsatta studier.
• Samverka med elever och lärare kring planering och genomförande av gymnasiearbetet.

Uppföljning

Hudiksvalls biblioteksplan ska vara ett levande dokument och därför är bibliotekschefen ansvarig för att årliga avstämningar kommer att göras. Inför revidering av biblioteksplanen kommer Hudiksvalls bibliotek även att göra en verksamhetsredovisning som utvärderar och beskriver hur väl vi uppnått våra mål och om:

• 50% av programbudgeten använts till verksamhet för barn och unga.
• Minst 35% av mediabudgeten använts till inköp till målgruppen barn och unga.
• Antalet fysiska besök per invånare på bibliotek har ökat under biblioteksplanens period.
• Antalet nya låntagare är på en konstant hög nivå.
• Antalet utlån ligger kvar på en konstant hög nivå.

Under biblioteksplaneperioden kommer vi att arrangera avstämningar med målgrupperna:

• Barn och unga
• Personer med utländsk bakgrund
• Funktionsnedsatta
• 70 år och äldre

Målet med avstämningarna är att få ett mått på hur vår biblioteksverksamhet upplevs och få hjälp med prioriteringarna i framtiden.

Vi kommer också att göra regelbundna tillgänglighetsinventeringar med åtföljande åtgärdsplaner av våra bibliotek utifrån olika perspektiv.

Såväl avstämningarna som tillgänglighetsinventeringarna kommer att presenteras i verksamhetsredovisningen.

”Bibblan är perfekt för mig <3”

”För mig betyder det allt. Jag älskar bibblan, man kan lära sig av böckerna.”

”Biblioteket är livsviktigt för mig! Läsa är avkoppling och gör att jag mår bra. Det är jättebra service och toppen med självservice också.”

”Bokbussen betyder jättemycket! Den får aldrig försvinna. Den är väldigt viktig på landsbygden.”

”Biblioteket är en fantastisk samlingsplats för att möta människor och ta del av olika slags medier och att läsa böcker.”

”Biblioteket betyder väldigt mycket för mej, en oas, en guldstund i vardagen att kunna gå till bibblan!”

”Som pensionär är det ett bra ställe att slå ihjäl några timmar. Bruka låna några böcker varje vecka, läsa tidningar.”