Anmäl kränkningar
Om du upplever att dina rättigheter kränks finns det flera saker du kan göra.
Synpunkter och klagomål till Hudiksvalls kommun
Om du upplevt dig kränkt inom Hudiksvalls kommuns verksamheter tar du kontakt direkt med den förvaltning som ansvarar för det område det handlar om via ett kontaktformulär. Där kan du lämna synpunkter och klagomål digitalt. Det finns även blanketter som går att skriva ut och skicka in med post hos vissa verksamheter exempelvis äldreomsorg, funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg, förskola och skola.
Du hittar en lista över alla verksamheter och kontaktformulär här:
Är du osäker på hur du ska göra eller vilken verksamhet som ansvara för din fråga kan du ta kontak med Servicecenter så lotsas du rätt.
Rådgivning via Diskrimineringsbyrån Gävleborg
Diskrimineringsbyrån Gävleborg är en av 18 antidiskrimineringsbyråer i Sverige som arbetar för att förebygga och motverka diskriminering.
De har tystnadslöfte och erbjuder kostnadsfri rådgivning och stöd till dig som upplever dig diskriminerad. Gör en anmälan genom att fylla i ett anmälningsformulär, så kontaktar de dig.
Ta hjälp av ditt fackförbund
Om du arbetar och är ansluten till ett fackförbund. Fackförbunden försvarar arbetstagares mänskliga rättigheter som lön och arbetsvillkor.
Begär omprövning
Om du anser dig ha fått dina rättigheter kränkta genom ett beslut som fattats av en myndighet kan du begära att myndigheten ska ompröva beslutet.
Begär domstolsprövning
I de flesta fall kan du få ditt ärende prövat i domstol, på ett eller annat sätt.
- Myndighetsbeslut kan i regel överklagas.
- Brottsliga gärningar kan tas till domstol av åklagare. Om åklagaren väljer att inte väcka åtal, har du i vissa fall möjlighet att göra det själv.
- Ytterst kan du väcka en skadeståndstalan mot staten.
Begär granskning av ett svenskt granskningsorgan
Anmäl till Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern
Om det är en myndighet som du menar kränkt dina mänskliga rättigheter, kan du anmäla händelsen till Justitieombudsmannen, JO, eller Justitiekanslern, JK.
Justitieombudsmannen (jo.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen är en myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Uppdraget är reglerat i lag. Du kan anmäla:
- Om du upplevt diskriminering
- Om du blivit utsatt för repressalier (bestraffning för att du anmält eller berättat om diskriminering)
- Om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet
- Brister i arbetet med aktiva åtgärder om din arbetsgivare eller utbildningsanordnare inte följer lagens krav på att genomföra aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering.
Diskriminerad? (do.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Om barnkonventionen eller skolgång
Om kränkningen rör Barnkonventionen, kan du vända dig till Barnombudsmannen. Barnombudsmannens roll är att bevaka hur barnkonventionen efterlevs, samlar kunskap och driver på myndigheter. De kan inte granska eller företräda dig i ett enskilt ärende. Om kränkningen har koppling till din skolgång, kan du vända dig till Barn- och elevombudet, BEO, som har möjlighet att granska det som inträffat. Om utredningen visar att en elev eller ett barn har blivit utsatt för kränkningar kan BEO företräda barnet eller eleven objektivt i domstol.
Andra granskningsinstanser
Det finns också en rad andra statliga och icke-statliga granskningsinstanser som tar emot klagomål från enskilda, bland annat Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Pressombudsmannen, Finansinspektionen och Advokatsamfundet.
Sista instansen - FN eller Europadomstolen
Om du inte blir hjälpt i Sverige kan du klaga till FN eller Europadomstolen.
Om du försökt få rättelse inom Sverige genom att utnyttja de möjligheter som finns att överklaga myndigheters och domstolars beslut, kan du gå vidare med ett klagomål till Europadomstolen i Strasbourg. Klagomålet måste avse en kränkning som drabbat dig personligen och det måste röra en rättighet som anges i Europakonventionen eller i något av tilläggsprotokollen.
Klagomålet kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot Sverige som stat. Klagomålet måste avse en fråga som staten kan hållas ansvarig för.
Vissa FN-konventioner har kommittéer som tar emot klagomål från enskilda. Detta gäller bland annat konventionerna som behandlar medborgerliga och politiska rättigheter; kvinnors rättigheter; diskriminering av personer på grund av etnisk tillhörighet samt rättigheter för personer med funktionsnedsättning.