Familjerätten – vårdnad, boende och umgänge

Den som har vårdnaden om ett barn är vårdnadshavare. Föräldrar som är vårdnadshavare är i allmänhet också barnets förmyndare. Ett barn kan stå under vårdnad av båda sina föräldrar (gemensam vårdnad) eller en av föräldrarna (ensam vårdnad). Vårdnadshavaren har det rättsliga ansvaret för barnet och ansvar för att barnets grundläggande behov blir tillgodosedda.

Föräldrar som har gemensam vårdnad kan själva besluta hos vem av föräldrarna barnet ska bo utan inblandning av vare sig domstol eller socialnämnd. Vill föräldrarna att avtalet ska vara juridiskt giltigt och verkställbart ska det vara skriftligt och godkänt av socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Har föräldrarna gemensam vårdnad kan barnet bo växelvis hos båda föräldrarna. Barnet kan däremot bara vara folkbokfört hos en av dem.

Barnet har rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet och det är barnets intressen och behov som ska vara avgörande. En förälder har inte någon absolut rätt att få umgås med sitt barn. Barnets bästa ska i första hand beaktas vid utformningen av umgänget.

Föräldrar har försörjningsansvar för sitt barn. Det gäller oavsett om de bor tillsammans med barnet eller inte. En förälder som inte har vårdnad om sitt barn har ändå försörjningsansvar. Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållet ska utöver kostnader för mat, boende och kläder även inkludera sådant som försäkringar, fritidsaktiviteter, barnomsorgsavgifter, mediciner, glasögon, mobiltelefon, resor mellan föräldrarna vid umgänge och mycket annat.

Ett avtal gällande vårdnad, boende och/eller umgänge som skrivs hos familjerätten blir juridiskt bindande på samma sätt som en dom i tingsrätten om socialnämnden i kommunen beslutar att godkänna avtalet. Det är alltid barnets bästa som är avgörande och står i fokus.

Har ni fått barn och är ogifta behöver ni enligt lag bekräfta faderskapet eller föräldraskapet. Det är först när ni har undertecknat faderskapet eller föräldraskapet som barnet juridiskt knyts till föräldern som inte fött barnet. Barnet får juridiska rättigheter som arvsrätt och rätt till den andra förälderns efternamn.Bekräfta att du blivit förälder

När föräldrar inte kan ta hand om sitt barn kan adoption vara ett sätt att ge barnet en ny familj. Barnets bästa ska vara vägledande.

Familjerätten har ansvar för att förbereda och utreda de som vill adoptera. Kommunen har också ett ansvar för att ge stöd efter adoptionen.

Att ha vårdnaden innebär att ha det juridiska ansvaret för ett barn och att se till att barnet får goda uppväxtförhållanden och sitt behov av omvårdnad och trygghet tillgodosett. När barnet fyller 18 år blir barnet myndigt och har inte längre någon vårdnadshavare.

Föräldrar som är gifta har automatiskt gemensam vårdnad om sitt barn. Är föräldrar ogifta när barnet föds är det mamma som är ensam vårdnadshavare. I samband med att faderskapet bekräftas kan en anmälan göras att vårdnaden ska vara gemensam.

Gemensam vårdnad innebär att föräldrar gemensamt har juridiska vårdnaden om ett barn. Föräldrar som har gemensam vårdnad måste kunna ta gemensamt ansvar och fatta beslut i större och viktigare frågor som rör barnet.

Gemensam vårdnad betyder inte att barn efter separation ska bo lika mycket hos båda föräldrar. Föräldrarna ska försöka hitta den boendeform som är bäst för just deras barn.

Samarbetssamtal sker frivilligt. Båda föräldrar ska vilja försöka komma överens om vårdnad, boende, umgänge och barns försörjning. Det går inte att tvinga någon till samarbetssamtal.

Nej, var barnet ska bo är alltid en fråga för vuxna. Kan inte föräldrarna komma överens blir det domstol som avgör.

Barnet får med ålder och mognad mer inflytande över sin situation, men det är alltid vuxna som avgör.

När ett barn föds och föräldrarna inte är gifta måste faderskapet eller föräldraskapet bekräftas i en formell handling.

Bekräftelsen kan ske digitalt hos Skatteverket inom 14 dagar efter barnets födelse. Via Skatteverkets webbplats hittar du e-tjänsten för digital föräldraskapsbekräftelse. Där kan ni även om ni vill anmäla om gemensam vårdnad:Nybliven förälder (skatteverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om en digital bekräftelse inte görs inom 14 dagar efter barnets födelse skickas en underrättelse om barnets födelse från Skatteverket till socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Familjerätten skickar då ett brev till modern som ombeds att ta kontakt för att boka en tid för föräldrarna att underteckna handlingarna. Då kan ni även anmäla om gemensam vårdnad.

Om du som man är osäker på om du är pappa till barnet kan du i samband med faderskapsutredningen begära att DNA-test görs.
Familjerättssekreteraren kan inte godkänna faderskapet om tveksamhet finns om vem som är barnets biologiska pappa.

Om insemineringen har gjorts vid en godkänd sjukvårdsinrättning (både i Sverige och utomlands), skriver ni föräldraskapsbekräftelse hos familjerätten.

Om insemineringen gjorts utomlands men inte vid någon godkänd sjukvårdsinrättning eller om inseminationen skett privat kontaktar ni familjerätten. Familjerätten gör då en faderskapsutredning som, om faderskapet inte kan fastställas, läggs ner av socialnämnden. Efter nedläggning kan den som inte är juridisk förälder ansöka om adoption hos tingsrätten. Tingsrätten begär då en utredning/yttrande av socialnämnden. Den utredningen görs också av familjerätten.

Mer information om föräldraskap hittar du på webbplatsen för Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd:Faderskap och föräldraskap (mfof) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Önskar man adoptera ett barn krävs ett medgivande från socialnämnden. Man ansöker om medgivandet hos familjerätten.

Första steget är ett informationssamtal om adoptionsprocessen. Nästa steg är att gå en förberedande föräldrautbildning, som krävs enligt lag. När utbildningen är genomförd kan den eller de sökande lämna in en ansökan. Därefter genomförs en så kallad medgivandeutredning av familjerätten där den sökandes lämplighet som adoptivförälder bedöms. Beslutet om medgivande fattas därefter av socialnämnden.
För att få adoptera ett barn krävs att den sökande fyllt 18 år.