Hälsingegårdar

Hälsingegårdarnas vackra byggnader och dess dekorerade interiörer är världsunika. Därför är nu ett urval av gårdarna inskrivna på UNESCOs världsarvslista.

Det är sju gårdar i fyra kommuner som har världsarvsstatus: Kristofers i Stene, Järvsö, Gästgivars i Vallsta, Arbrå, Jon-Lars i Långhed. Alfta, Pallars i Långhed, Alfta, Fågelsjö gammelgård (Bortomåa), Los, Bommars i Letsbo, Ljusdal, Erik-Anders i Asta, Söderala. Men det finns fler sevärda Hälsingegårdar än de sju som nu finns med på UNESCO:s världsarvslista, bland annat Ol-Ers i Kulturreservat Västeräng, Delsbo , Ystegårn i Hillsta utanför Näsviken, Delsbo forngård och Bjuråkers forngård.

Ol-Ers i Delsbo.

 

 

 

 

Hälsingarna har byggt fler och större rum för fester än bönder i resten av världen. Dessutom har fler dekorerade interiörer bevarats i Hälsingland än någon annanstans. Måleriet och  inredningskonsten är exempel på folkkonst som fått inspiration från högreståndsmiljöer, med lokal tolkning.

Bruket att bygga stort och inreda påkostade rum började redan under 1600-talet. Sedan blev husen fler och större fram till perioden 1820-1860. Då kunde en enda gård ha 10-15 inredda rum, varav ett par användes till vardags, resten till fest. Vid den tiden byggde bönderna ofta hela parstugor enbart för fester, så kallade herrstugor.

Målarna använde olika dekorationstekniker för att särskilja rummens funktion och dignitet. Dekorationerna samspelade med varandra. Därför är enklare dekorationstekniker som stänk- och schablonmålning eller tryckta tapeter lika viktiga som figur- och blomstermåleriet. Det är helheten som räknas.

 

Tyck till om sidan

Skicka en kommentar till innehållsansvarig!





Skriv ut

Kontakt

Hudiksvall ska bli Sveriges bästa kommun att leva och verka i – med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050