Jakobskyrkan

Jakobskyrkan tronar högt över stadens centrum med utblick över både land och hav. Kyrkan är stadens äldsta byggnad med grundstenarna från 1643, men dagens kyrka invigdes 1672. När den stod färdig såg den inte riktigt ut som idag, den hade bland annat ett runt och något lägre torn.

1691 kom katastrofen när blixten slog ned i kyrkan och den brann. Bara väggarna stod kvar efteråt. Först 1715 kunde den återinvigas. Strax därefter, år 1721, kom ryssarna till Hudiksvall och staden brändes ner till grunden. Rysslands kejsare Peter den store hade dock varit noga med att kyrkor inte skulle brännas, och därför skonades Jakobskyrkan och blev i stort sett enda byggnaden kvar i den förkolnade staden.

Kyrkans exteriör har i stort varit densamma sedan dess, även om tornet fick ett tornur och en lite annorlunda tornhuv på 1880-talet. Interiören är desto mer förändrad. Den blev till efter en grundlig renovering 1888 under ledning av slottsarkitekten Agi Lindegren som hade sina rötter i Hudiksvall. Tak och väggar fick ny dekormålning och marmorimitation.

Jakobs kyrka är Hudiksvalls andra kyrka i ordningen, den första byggdes i trä och stod i Lillfjärdens norra ände, där Hudiksvall låg under sina första årtionden. Den blev färdig 1590 och fick göra tjänst länge eftersom det nya kyrkobygget drog ut på tiden och på grund av branden 1691. Grunderna efter den första kyrkan finns markerade på Nya kyrkogården.

Kyrkan var länge Hudiksvalls gräns söderut. Läget i utkanten uppe på en kulle gjorde att sjömännen kunde se den från långt håll. Först vid 1800-talets mitt började staden expandera söderut. Likaså har kyrkogården runt kyrkan vuxit genom århundradena. Mot norr fanns inga gravar alls och likaså mot öster.