Per-Albin torpen

Med jämna mellanrum förekommer mäklarannonser där byggnaden som är till salu beskrivs som ett ”Per-Albin torp”. Men hur många vet egentligen vad det är för något?

Med "Per Albin-torp" menas ett torp som byggdes för arbetare på landsbygden med hjälp av en statlig fond mellan 1933 och 1948. I en överenskommelse mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna 1933 bildades en fond till skogsarbetare och andra arbetare på landsbygden, för att finansiera investeringar i småbruk. Syftet var att förbättra arbetarnas bostadssituation och möjliggöra en stödförsörjning genom innehavet av ett småjordbruk. Namnet Per Albin-torp kom från Per Albin Hansson som var statsminister under i stort sett hela tiden fonden var aktiv. Det officiella namnet var "arbetarsmåbruk".

I början byggdes de flesta arbetarsmåbruken i norra Sverige, men med tiden kom de byggas även längre söderut. Under 1940-talet började intresset för att ta upp lån för denna typ av småbrukarfastigheter avta. Antalet beviljade lån minskade snabbt, 1945 var sista året lån beviljades och därefter avvecklades fonden.

För att hjälpa dem som ville bygga ett Per Albin-torp tog staten fram typritningar till de byggnader som kunde behövas. Dessa var aldrig tvingande, utan var tänkta att vara ett förslag på hur byggnaderna kunde byggas. Många använde sig dock av typritningarna och därför liknar torpen varandra. De hade 1 ½ plan och sadeltak, oftast 7,5x6 meter utvändigt med röd lockpanel och vita knutar. Brokvisten satt ocentrerad för att även ge plats till ett fönster bredvid. På tio år uppfördes mer än 6 500 så kallade Per Albin-torp i Sverige.