Tillsyn och skötsel

Det är mycket viktigt för avloppsanläggningens funktion att den sköts noggrant och att den inspekteras med jämna mellanrum. I värsta fall kan följden av dålig skötsel bli att spillvattnet inte kan transporteras bort och att vattnet kan bli stående i toaletter och brunnar samt att infiltrationen/markbädden sätts igen. En infiltration/markbädd beräknas normalt ha en livslängd på cirka 15-20 år, men med rätt underhåll och skötsel kan den hålla många fler år.

Nedan följer några vanliga fel och problem, deras tänkbara orsaker och tips om vad du kan göra för att försöka avhjälpa dem.

Slamavskiljaren

En slamavskiljare på 2m3 är dimensionerad för ett hushåll upp till 5 personer och ett tömningsintervall på en gång per år. Den är då beräknad att vara högst halvfull med slam. Man bör ändå ha regelbunden tillsyn av sin slambrunn. Kontrollera att vattennivån inte når över botten på utloppsröret till infiltreringen. I vissa plastbrunnar går det inte att se utlopp.

T-rör

Kontrollera att det finns T-rör eller motsvarande och att det är helt. T-rör är viktigt för att förhindra slam att komma ut i spridarledningen i reningsanläggningen.

Flytslam

Finns det mycket flytslam i slamavskiljaren inför tömning? I den sista kammaren med T-rör bör det normalt inte finnas mer än ett ytterst tunt lager flytslam. Om det ändå finns mycket slam tyder det på att anläggningen är överbelastad. Slamkakan i första kammaren får inte gå över och täcka inloppsledningen. Det är lämpligt att fylla slambrunnen med vatten efter slamtömning och då fylla på från tredje kammaren. Vid mycket slam kan det behövas tätare tömningsintervall.

Lukt

Luktar det från slamavskiljaren? Slamavskiljaren bör ventileras genom avluftning av avloppsstammen över hustak. Vacuumventil på avloppsstammen, oftast på vinden, hindrar avluftningen och bör därför tas bort. Man kan även avleda ventilationsluften separat från slamavskiljaren genom en slang till taknock, upp i ett träd eller till en flaggstång med hål i toppen.

Vattennivå i slambrunnen

Vid högt vattenstånd i slambrunnen så har troligen igensättning av spridarledningen/infiltrationen/markbädden skett. Man kan försöka spola spridarledningarna, vilket kan hjälpa tillfälligt. Om anläggningen är gammal måste troligen en ny efterföljande rening göras. I värsta fall har grundvattnet stigit så högt att vattnet gått bakvägen från spridarledningen in i brunnen. Anläggningen ligger då för djupt och en ny reningsbädd behöver göras. Ansökan ska i dessa fall göras till miljökontoret. Vid lågt vattenstånd i brunnen, läcker vatten ut från brunnen och den behöver tätas.

Kammarväggar

Kontrollera att kammarväggar är hela. Träkammarväggar i brunnar behöver bytas regelbundet.

Fördelningsbrunnen

Fördelningsbrunnen inspekteras regelbundet för att kontrollera att lika mycket vatten går ut i varje spridarledning. I nyare brunnar kan detta lätt regleras. Vid ojämn belastning mellan spridarledningarna, så görs justering i fördelningsbrunnen, vilket är lätt om det i utloppen från brunnen sitter V-formade reglerspjäll. Rensning av påväxt utförs vid behov och spolning av spridarledningarna är en bra regelbunden åtgärd.

Spridnings- och utloppsledningar

Står det vatten i spridarledningen under längre tid? Kontrolleras genom luftningsröret i änden av spridarledningen. Vatten från dräneringar samt takvatten får inte belasta avloppet.

Tänkbara orsaker och åtgärder

  • Vattenbelastningen är för hög. Vattnet hinner inte transporteras bort i marken. Detta kan bero på att anläggningen är underdimensionerad eller igensatt och den behöver då utökas.
  • En annan orsak kan vara inläckande grundvatten vid högt grundvatten. Inte ovanligt på äldre anläggningar som lagts för djupt och då behöver den göras om och lyftas.
  • Äldre anläggningar, som gjorts som infiltrationer i för täta jordarter, kan ha börjat sätta igen och måste då göras om. Kan ofta kortvarigt fås att fungera genom spolning av ledningen.
  • Igensättning av spridarledningens hål, speciellt dagens spridarledningar som har mycket små hål för att få vattnet att sprida sig på hela ledningens längd. Via luftningsröret kan man spola ledningen mot fördelningsbrunnen. Kolla fördelningsbrunnen oftare i förebyggande syfte.
  • Överbelastning av föroreningar. Detta ger upphov till en förtjockad biohud som släpper igenom vattnet långsammare. Biohuden kan tillbakabildas om anläggningen får vila. Är överbelastningen av permanent natur är dock den enda lösningen på sikt att utöka infiltrationsytan.

Grumligt utloppsvatten från markbäddars utloppsledning, med färg och lukt kan bero på att anläggningen är underdimensionerad eller att bädden är överbelastad. Utökning av bäddytan kan vara en lösning. I värsta fall har bädden blivit mättad och det har bildats kanaler som gör att det inte blir bra rening och då återstår bara att göra en ny och större bädd.

Övrigt att tänka på

Tömning av slutna tankar görs genom budning eller minst vart tredje år. Tanken bör tömmas regelbundet för att det inte ska bildas en stel massa i botten och tankens volym minskas. Tanken bör förses med larm som varnar när tanken håller på att bli full och då är det lämpligt att beställa tömning.

Ägarbyte

Information och kunskapsöverföring i samband med ägarbyte är ett problem. Det är tyvärr inte ovanligt att den nye ägaren är helt ovetande om hur avloppsfrågan är löst för fastigheten och inte minst om hur den ska skötas. Det kan bli dyrköpta erfarenheter i samband med att akuta problem uppstår. Det åvilar fastighetsägaren att informera nya ägare om hur avloppsfrågan är löst för fastigheten. Den nya ägaren bör även erhålla information om hur anläggningen ska skötas.