Hållbarhet

Karta över globala mål. Logotyp och ikoner.

Karta över globala mål. Logotyp och ikoner.

Det pågår stora och snabba förändringar globalt och lokalt i samhället och miljön. Tex ser vi i vår kommun omotiverade skillnader mellan olika grupper i befolkningen gällande hälsa och utvecklingsmöjligheter, stora halter av dioxin i fisken och ett för stort koldioxidutsläpp. Vi behöver tillsammans lösa problemen och förebygga att nya kommer till. Hur vi jobbar med hållbar utveckling i verksamheterna och politiska beslut bidrar till detta genom att åstadkomma steg i rätt riktning.

Begreppet hållbar utveckling slog igenom och med publiceringen av Brundtlandrapporten 1987; framtagen under ledning av Gro Harlem Brundtland, Norges första kvinnliga statsminister och under flera år generaldirektör för Världshälsoorganisationen. Rapporten skrevs på uppdrag av FN och fick avgörande betydelse för miljötoppmötet i Rio de Janeiro 1992, slår fast följande:

»En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.«

De flesta tänker ofta på klimat och miljö, både när de hör termen hållbar utveckling och den ovanstående definition, men i själva verket är miljö bara en del av innebörden. Hållbar utveckling delas in i tre olika områden: ekologisk, ekonomisk och social.

Hushålla med jordens resurser och förstör inte miljö och klimat för kommande generationer.

Ekologisk hållbarhet innebär att långsiktigt bevara jordens, vattnens och ekosystemets produktionsförmåga. Ekosystemet definieras av planetens gränser, det vill säga de hållbara gränserna för allt liv på jorden. Ekosystemets tjänster, t ex biologisk mångfald, pollinering, matproduktion och olika reningsprocesser, måste bevaras. Men ekosystemet utsätts för många påfrestningar, bland annat föroreningar, energiproduktion, buller, klimat- och miljöpåverkan. Långsiktig ekologisk hållbarhet är utgångspunkten när det gäller hanteringen av produkter, produktion, resurser samt klimat- och miljöpåverkan.

Att inom de ramar som naturen tillåter främja människors grundläggande mänskliga rättigheter. Till exempel genom att motverka fattigdom och främja tillväxt utan att det har negativ inverkan på den ekologiska eller den sociala hållbarheten.

Ekonomisk hållbarhet är en integrerad del av hållbarhet och innebär att använda, vårda och underhålla resurser, såväl mänskliga som materiella, för att skapa långsiktigt hållbara värden genom bättre utnyttjande, återanvändning samt återvinning av såväl förnyelsebara resurser som icke förnyelsebara resurser. Med andra ord ska det hushållas med ändliga resurser i dag så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda. Att leva på ”avkastningen” av jordens tillgångar och inte förbruka dem. Långsiktig ekonomisk hållbarhet handlar om det nuvarande och det framtida värdet av naturresurser så som dricksvatten, investeringar, konsumtion, marknader och den globala ekonomin.

Att ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget.

För att social hållbarhet ska bli relevant bör det tydligare definieras och omsättas i praktiken utifrån de behov och förutsättningar som kan finnas på lokal, regional respektive nationell nivå. Kommuner, landsting/regioner och staten bär alla, genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Näringslivet, civilsamhällets organisationer och akademin har också viktiga roller.

En förenklad definition av social hållbarhet är att man planerar för ett samhälle, en stad eller en kommun där människor med olika bakgrund och livssituation kan samverka, arbeta, bo och leva.

Hudiksvalls kommun har beslutat att ta avstamp i den vetenskapliga definitionen, ”Hållbarhetsprinciperna”. De bildar det ramverk som hjälper oss att ta fler steg i rätt riktning.

Läs mer om hållbarhetsprinciperna

Så här jobbar vi med hållbarhet

Arbete med inriktning på hållbarhet har bedrivits i kommunen under lång tid. Bilden illustrerar ett axplock av pågående arbete (2017).

En  grön vertikal pil som pekar åt höger. Den gröna pilen med vit text illustrerar ett axplock av pågående arbeten (2017).

Hudiksvall är sedan 2002 ekokommun och har i och med det beslutat att hållbarhetsprinciperna ska beaktas i alla beslut. Genom att delta i forskningsprojektet Hållbar kommun- och regionutveckling utvecklar vi sätt att tillämpa hållbarhetsprinciperna vid beslutsfattande.

Här kan du läsa mer om hur vi jobbar i projektet

Checklista för förtroendevalda och stöd för hållbarhetsbedömning

Hudiksvalls kommun har tagit fram ett hållbarhetsraster. Rastret består av två delar. Dels en checklista för förtroendevalda inför politiska beslut, dels ett stöd för hållbarhetsbedömning. Det kan användas som ett verktyg för ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart beslutsfattande eller för att kvalitetssäkra en verksamhet utifrån hållbarhetsperspektiven.

Läs mer om hållbarhetsbedömningen och ta del av checklistan

Det här ska vi som jobbar i Hudiksvalls kommun sträva efter

Vision och övergripande mål

Kommunens övergripande mål genomsyras av hållbarhet. Ett av kommunfullmäktiges verksamhetsmål är att bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Läs mer i Hudiksvalls kommuns vision och mål

Strategi för miljömålsarbete 2015-2020

Fokus för Hudiksvalls miljöarbete är de miljökvalitetsmål som berör Biologisk mångfald, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Kommunen har även särskilt ansvar för målet om God bebyggd miljö.

Läs mer i strategin för miljömålsarbete

Energi- och klimatstrategi

Beslut har tagits om att minska energianvändningen, minska användningen av fossil energi samt om ökad användning av förnyelsebar energi. Kommunorganisationen ska vara fossilfri 2025.

Läs mer i strategin för energi- och klimatstrategi 2017-2050

Jämlik styrning - jämställdhetsintegrering

Kommunens tjänster och arbete för en attraktiv livsmiljö ska omfatta alla invånare på ett likvärdigt sätt utifrån geografi, kön och socioekonomisk bakgrund. Ett första steg är att redovisa och analysera relevanta indikatorer utifrån kön.

Barns och ungas delaktighet

Kommunfullmäktige har gett alla nämnder i uppdrag att öka barns och ungas delaktighet i sina beslutsprocesser med utgångspunkt i barns och ungas vardagsmiljöer. Särskilt fokus ska läggas på målgruppen som upplever låg grad av delaktighet.En handlingsplan som beskriver det samordnade arbetet hittar du här:

Budget

I kommunens budget fördelas pengar utifrån eventuella specifika satsningar på hållbarhet. I övrigt sker det mesta hållbarhetsarbetet genom kontinuerliga förbättringar inom alla verksamheter.

Ta del av kommunens budget

Nationella styrdokument, globala målen etc

Nationella folkhälsomål:

Folkhälsomyndigheten - Folkpolitiska mål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationella miljökvalitetsmål:

Den svenska miljömålsportalen - Miljomål.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Agenda 2030 och de globala målen:

Globala målen - globalamalen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En bra beskrivning av hur vi ska arbeta för att uppnå Agenda 2030 presenteras i denna film.

Goda exempel på hållbarhet

Hudiksvalls kommun har flera goda exempel på hur vi arbetar med hållbarhet. Här har vi samlat några:

Sida med goda exempel på hållbarhet

Nyckeltal och indikatorer

Som medlem i Sveriges ekokommuner följer vi årligen upp 12 gröna nyckeltal.

Gröna nyckeltal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationell uppföljning av Agenda 2030 finns sammanställt i den gemensamma databasen KOLADA (tidigare Kommun och Landstings Databasen) som drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser.

Ta del av indikatorerna på kolada.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Några av indikatorerna redovisas både som grönt nyckeltal och som Agenda 2030 indikator i KOLADA. Då varje kommun har skilda förutsättningar är det svårt att göra en direkt jämförelse mellan kommuner. Indikatorerna ger en vägledning gällande inom vilka områden vi ligger i framkant respektive områden som vi inte kommit lika långt inom. Det är viktigt att se på den egna utvecklingen och nyttja de kommuner som har kommit långt som inspiration för vidareutveckling.Mer information hittar du i kommunens årsredovisning

I kommunens årsredovisning följer vi upp några indikatorer som också är kopplad till vårt övergripande mål Attraktiv och hållbar livsmiljö samt verksamhetsmålet Bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Kommunens årsredovisningar