Våldsbejakande extremism

En grundläggande värdering för Hudiksvalls kommun är att alla människor är lika mycket värda. Det innebär att alla som bor och verkar här ska mötas av respekt och ha samma möjligheter och rättigheter.

Vi som arbetar i kommunen har också ett demokratiuppdrag. Arbetet med att värna demokratin och därigenom förebygga våldsbejakande extremism är en av de grundläggande delarna i kampen mot terrorism och dess grogrunder.

Vad är våldsbejakande extremism?

Våldsbejakande extremism utgörs av rörelser och individer som bejakar och legitimerar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Att de benämns våldsbejakande ringar in det faktum att dessa rörelser eller individer inte alltid utövar faktiskt våld. Våldsbejakande extremism kan ta sig skilda uttryck, från att individer eller grupper på olika sätt stöder, planerar eller uppmanar andra att utföra ideologiskt motiverade brott till att individer eller grupper fysiskt eller psykiskt trakasserar, hotar eller allvarligt skadar andra människor.

Tre identifierade våldsbejakande miljöer

Säkerhetspolisen har identifierat tre våldsbejakande miljöer: den våldsbejakande höger extrema, den våldsbejakande islamistiska och den våldsbejakande vänsterextrema miljön.

Våldsbejakande högerextremister drivs av antisemitiska, rasistiska och antidemokratiska idéer. Exempel på måltavlor: muslimer, judar, invandrare, HBTQIpersoner, politiker och tjänstepersoner.

Hotet från våldsbejakande högerextremism bedöms främst komma från ensamagerande individer som radikaliserats online, inspirerade av tidigare attentat har vissa även genomfört skoldåd i Sverige. Gränsen mellan organiserad högerextremism och den bredare högerextrema miljön har blivit otydlig, vilket försvårar bedömningen av hotbilden. Organisationer och grupperingar spelar en mindre operativ roll idag, men fungerar fortfarande som plattformar för rekrytering och spridning av ideolog

Den våldsbejakande islamistiska miljön är idag den största miljön i Sverige, sett till antal individer. Enligt Säkerhetspolisen utgör rörelsen tillsammans med den våldsbejakande högerextrema miljön de allvarligaste terrorattentatshoten i Sverige. Våldsbejakande islamister drivs av att styra samhället enligt en extrem och hårdför tolkning av islam. Exempel på måltavlor: allmänheten, judar, HBTQIpersoner, tjänstepersoner och kristna.

Våldsbejakande vänsterextremister drivs av antidemokratiska idéer om att politiska motståndare som högerextremister och kapitalister bör bekämpas med våld. Exempel på måltavlor: högerextremister, anhängare av högerpartier och företrädare för vissa företag och myndigheter.

Hotet från den här miljön handlar i mindre utsträckning om grova våldsbrott med stort skadeutfall. Aktiviteterna handlar främst om våldsamma upplopp, trakasserier, otillåten påverkan och olaga hot mot politiska meningsmotståndare, politiker och företagsledare. Aktioner sker ofta över gruppgränser.

Ensamagerade gärningspersoner

Det största hotet kommer inte nödvändigtvis från grupper eller organisationer, utan från så kallade ensamagerande gärningspersoner. Trots begreppet ensamagerande är individerna sällan socialt isolerade. Ofta finns lojaliteter med bredare politiska rörelser och direkt eller indirekta kopplingar och relationer till andra extremistiska aktörer. Ensamagerade gärningspersoner kan också vara inspirerade av andra extremistiska nätverk, personer eller aktioner. Ensamagerande gärningspersoner finns inom alla tre våldsbejakande extremistmiljöer. Det finns också våldsbejakande extremister som inte alltid kan sorteras in i de tre beskrivna miljöerna. I stället fokuserar de på sakfrågor som exempelvis djurrätt, miljörätt eller kvinnohat (så kallade ’incels’).

Får man inte tycka vad man vill?

Åsiktsfriheten är grundlagsskyddad men det innebär inte att vi har rätten att begå olagliga handlingar, något som är vanligt förekommande inom våldsbejakande extremistiska miljöer. Brottsligheten som begås inom miljöerna är ideologiskt motiverad och innefattar bland annat ekonomisk brottslighet, misshandel, skadegörelse, sabotage, hatbrott, olaga hot och trakasserier, otillåten påverkan, hets mot folkgrupp, såväl som grova våldsbrott och attentat.

Den våldsbejakande extremismen beskrivs som systemhotande. De handlingar, brott men även ideologiska budskap som tar form inom ramen för den bedöms utgöra ett allvarligt hot för Sveriges demokratiska samhällsordning.

Vad ska jag vara uppmärksam på?

När en individ eller grupp radikaliseras finns det ofta synliga tecken på förändringar. Ett eller flera orostecken behöver inte tyda på radikalisering eller våldsbejakande extremism men det kan vara en anledning till att vara uppmärksam. Tidiga tecken på att en person är på väg att radikaliseras in i extremistiska grupper kan exempelvis vara byte av umgänge, social isolering, att ökad tid spenderas på nätet, misstänksamhet/kritisk inställning mot samhället i stort eller starka åsikter om religion, ideologi och politik.

Andra tecken på radikalisering kan exempelvis vara att individen använder symboler knutna till våldsbejakande idéer och organisationer, begår hatbrott, ägnar sig åt extremism på internet och sociala medier eller visar intolerans mot andras åsikter.

Vad ska jag göra?

Om du känner oro för att ett barn eller ungdomar riskerar att radikaliseras in i våldsbejakande extremism ska en orosanmälan göras till socialtjänsten. För att göra en orosanmälan behöver du inte vara säker på att individen far illa, det räcker att man misstänker det. Det är socialtjänstens uppdrag att utreda situationen och det eventuella stöd/skyddsbehovet. Tidiga orosanmälningar möjliggör ett tidigt ingripande vilket ökar möjligheten till positiv förändring. Du kan vara anonym i din anmälan.

Här finns mer information när du vill göra en orosanmälan Öppnas i nytt fönster.

Misstänker du att något olagligt har hänt eller kan komma att hända med kopplingar till extremism, då bör du kontakta polisen.

Vad gör kommunen?

Flera aktörer samarbetar för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Det är bland annat grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen, fritidsgårdarna, socialtjänstens barn- och ungdomsenhet, individ- och familjeomsorgen, elevhälsan, räddningstjänsten, polisen, länsstyrelsen och CVE (center för våldsbejakande extremism). Dessa aktörer samverkar med varandra i frågor som rör våldsbejakande extremism.

Arbete mot våldsbejakande extremism innefattas i kommunens brottsförebyggande arbete och det finns en upprättat åtgärdsplan för arbetet. Åtgärdsplanen uppdateras och revideras löpande utifrån förändringar i den lokala lägesbilden liksom omvärldsläget.

Våldsbejakande extremism ingår även i kommunens Handlingsplan för mänskliga rättigheter:

Vi använder kakor

På hudiksvall.se använder vi nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Du hanterar dina kakor under inställningar.

Läs mer i vår cookiepolicy