Anmälningsplikt

Vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Även privatpersoner som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, bör anmäla detta till socialnämnden.

Hur gör jag en anmälan?

Det finns inga krav på hur en anmälan ska utformas, men du som är anmälningsskyldig ska göra en skriftlig anmälan via e-tjänst eller post.

I en akut situation kan du alltid göra en anmälan muntligt och sedan komplettera den skriftligt.

Kan jag rådfråga socialtjänsten innan jag gör en anmälan?

Absolut! Du kan alltid få råd och vägledning av socialtjänsten om du känner oro för ett barn.

Kan jag vara anonym när jag gör en anmälan?

Som tjänsteperson med anmälningsskyldighet kan du inte vara anonym när du gör en orosanmälan.

Om du inte är anmälningsskyldig kan du göra din anmälan anonymt. Vill du vara anonym är det viktigt att du inte anger vem du är eller lämnar uppgifter som gör att du kan identifieras. Känner du familjen är det i regel bäst att du är öppen med din oro för barnet. Det visar att du bryr dig om barnet och tar situationen på allvar samtidigt som det kan underlätta kontakten mellan socialtjänst och familj. En anonym orosanmälan kan ibland göra det svårt att komma framåt och hjälpa barnet.

Men jag jobbar under sekretess – påverkar det anmälningsplikten?

Personer som arbetar inom myndigheter eller verksamheter som direkt eller indirekt rör barn och ungdomar, har anmälningsskyldighet enligt lag (19 kap. 1 § SoL). Detta gäller bland annat personal:

  • på skola
  • inom hälso- och sjukvården
  • inom socialtjänsten
  • inom polisen
  • inom kriminalvården

Det finns mer att läsa om anmälningsskyldigheten på Socialstyrelsens webbsida:

Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa Länk till annan webbplats.

Behöver jag informera vårdnadshavarna att jag gör en orosanmälan?

Du som anmäler ska inte informera vårdnadshavare om oron handlar om våld eller övergrepp mot barn.

Om oron gäller annat än våld eller övergrepp mot barn, kan du om möjligt informera barn och vårdnadshavare om att du gör en orosanmälan. Det visar att du tar situationen på allvar och kan underlätta kontakten mellan socialtjänst och familj.

Vad händer efter jag gjort en anmälan?

Vi hanterar alla orosanmälningar så snabbt vi kan, och ser vi ett behov kan vi starta en utredning. Då tar en socialsekreterare kontakt med personen eller familjen som anmälan gäller och går igenom situationen tillsammans med dem.

Kan jag följa vad som händer med min anmälan?

Om du som anmälningsskyldig har gjort en anmälan så får vi på socialtjänsten informera dig om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Under förutsättning att informationen inte är olämplig.

Jag gjorde en anmälan men den utreddes inte. Nu känner jag fortsatt oro. Vad ska jag göra?

Oavsett om vi har inlett en utredning eller inte så önskar vi att du fortsätter att göra anmälningar om barnets situation inte förbättras eller om det inkommer ytterligare oroande information gällande barnet. Ytterligare information kan vara avgörande för socialtjänstens möjligheter att hjälpa barnet om hens familj.